Valfinansiering - också en fråga om demokrati

04.10.2009 kl. 02:00
Valfinansieringen har också denna vecka stått i rampljuset. Med bara två veckor kvar på mandatet har Tarastigruppen ännu inte nått samförstånd om nya spelregler. Ett betänkande kommer ändå att överräckas till justitieministern och eftersom jag representerar Sfp i kommittén ska jag kort belysa tvistefrågorna.

 

Teoretiskt kan man tänka sig att valkampanjer finansieras helt med partiernas medlemsavgifter eller med allmänna medel, dvs. med statligt och ett eventuellt kommunalt partistöd. Dessvärre räcker den finansieringen inte långt när. Partierna tappar dessutom fler medlemmar än vad de får nya. En skattehöjning för en flerdubbling av partistödet skulle inte klinga väl i medborgarnas öron i dagens ekonomiska läge. Partistödet missgynnar dessutom nybörjare eftersom det bygger på uppnådda maktpositioner. Extern finansiering är idag ett krav för att vi skall kunna realisera den representativa demokratin, och också ge andra än förmögna kandidater en möjlighet att kandidera i val.

Den mest omstridda frågan handlar nu om huruvida det ska finnas totala kampanjtak eller inte, och om det ska finnas årliga euromässiga gränser för bidrag till partier eller inte. De som förespråkar kampanjtak framhåller det som ett sätt att hålla nere kampanjkostnader och motverka politikens professionalisering. Vi som motsätter oss tak hänvisar till det ologiska i att man får använda sina pengar till i stort sett vad som helst utom till att köpa reklamutrymme för sig själv över en viss gräns. Forskning från utlandet visar att kampanjtak i själva verket fungerat dåligt var än de tagits i bruk, och har ökat osunda fenomen så som politikers deltagande i spektakulära shower och program av "Reality-TV" typ

Finland är en demokrati och ett folkvälde, det får vi inte glömma. Till grundprinciperna i ett folkvälde hör rätten för medborgare och medborgargrupper att ha politiska åsikter, att samlas till politiska möten och stöda politiska partier och kandidater som företräder deras egna värderingar. Ingen kan och ska få hindra fackföreningsrörelsen från att stöda en politisk linje som företräder löntagarnas intressen, ingen kan hindra lantbruksproducenterna från att stöda kandidater som stöder landsbygdens intressen och ingen kan hindra näringslivet från att försöka påverka politiken i en företagarvänlig riktning. Det handlar om grundlagsenliga fri- och rättigheter!

Vi kan kanske via parti- och vallagstiftning hindra att stödet går via politiska partier eller enskilda kandidaters valkampanjer, men utan att göra ytterst grova inskränkningar i grundläggande åsikts- och yttrandefrihetsrättigheter kan vi aldrig hindra enskilda eller grupper att driva sina intressen. Försöker vi oss på det är risken mycket stor att vi flyttar bort en betydande del av det politiska arbetet från partikanslierna till andra föreningar, till företag och till stiftelser, och vad har vi då vunnit? – Inte öppenhet åtminstone! Min uppfattning är att det enda raka i nuläget är en lagstiftning som tvingar fram en total öppenhet och genomskinlighet, som ålägger såväl partier och kandidater som donatorer och bidragsgivare att redovisa till Statens revisionsverk om den politiska finansieringen.

Valkampanjer är en av det demokratiska valsystemets grundstenar. Valkampanjer kostar, och därför är det av yttersta vikt att också de kandidater som inte själva har ekonomiska förutsättningar att sprida sitt budskap kan samla in till en valkassa. Ett bidrag till en valkampanj är ett bidrag till demokratin. Ett bidrag till en valkampanj hör också till var och en medborgares grundläggande rättigheter. Kärnfrågan handlar om ökad insyn och synlighet av kopplingar. Börjar vi skära i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter är vi ute på hal is. Vi ska inte skära i de demokratiska grundbultarna. Däremot är genomskinlighet och insyn helt i linje med det finländska samhällets grundvärden.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Publicerad i Vasabladet söndagen 04.10.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30