Henriksson stöder president Ahtisaari

08.10.2009 kl. 16:10
Vill tidigarelägga svenskundervisningen i de finska skolorna

– Nu då vi snart skall komma överens om en ny läroplansgrund har vi en gyllene chans och möjlighet att reda upp lite av det som slopandet av studentsvenskan ställde till, sade riksdagsledamot och Folktingets ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP), då hon talade vid de finlandssvenska rektorsdagarna i Jakobstad på torsdag.
– Det vore rätt och riktigt att en gång för alla medge att det är alltför sent att börja läsa svenska i de finska skolorna först i 7e klass. Det är dags att inse att det för såväl eleven som för samhället som helhet skulle vara ytterst viktigt att ta in det andra inhemska betydligt tidigare också i den finska skolan.

Henriksson anser att vi också med fog kan fråga oss varför man ansett att det inte går för finska elever att börja med svenska i andra eller tredje klass då vi på svenskt håll börjar med finska då. De finska barnen är säkert lika begåvade som de svenska.
– Jag håller således helt med president Ahtisaari som för en kort tid sedan också slog ett slag för svens-kan och för att språkundervisningen borde komma tidigare in i de finska skolorna. Och självfallet är det så att det för svenskans framtid i Finland också är till fördel att majoritetsbefolkningen skulle lära sig en sådan svenska som de sedan också vågar tala, påpekar Henriksson. Undervisningen i det andra inhemska språket borde därför också göras roligare och avdramatiseras, tillade hon.
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35