Nord Stream-gasröret

09.10.2009 kl. 14:00
Nord Stream-projektet är det största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Finska viken och i hela Östersjön.

Med tanke på att det planerade gasröret ska dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektets miljökonsekvenser granskas som en helhet. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet är att den internationella miljökonsekvensbedömningen till alla delar utförs i enlighet med Esbokonventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det ytterst viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbokonventionen.


Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gas-rörsprojektets försvar måste man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen också lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar. Med tanke på energiför-sörjningen i Europa är gasrörsprojektet onekligen viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energialternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft.

Om regeringen besluter att ge sitt samtycke till att dra röret genom Finlands ekonomiska zon måste man foga tydliga villkor till tillståndet. Samma gäller miljötillståndet som beviljas enligt vattenlagen. Stränga krav på säkerhet och omedelbar informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker för människor och miljön bör förutsättas.

Ur miljöns synvinkel är byggnadsskedet det mest kritiska, och här bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner till havs är också i normala förhållanden stora. Särskilt viktigt är det att förhindra situationer där oljetankers och fartygen som arbetar med rörnedläggningen kommer nära varandra. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder kan nedläggningen av rör inte tillåtas under vintertid.

Tal i plenum 8.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35