Yrkesutbildningens tidevarv

11.10.2009 kl. 00:00
... "Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet."...

Jag hade den stora äran och glädjen att få hålla festtalet på Optimas 50-årsjubileumsfest senaste onsdag. Nuvarande samkommunen Optima har i många år i rad hört till den absoluta eliten i vårt land när det gäller yrkesutbildning. Inför år 2009 var Optima den bästa stora yrkesutbildaren i hela landet! En bättre 50-års present än så får man leta efter! Placeringen är ett erkännande, och en hedersbetygelse för alla som jobbar inom Optima, för personalen såväl som för de förtroendevalda, och, inte minst för de studerande!

Under de knappa trettio år som gått sedan jag själv fick min yrkesexamen har det skett betydande förändringar i såväl samhället som vårt studiesystem. Internationalisering har gjort att konkurrensen höjts avsevärt och specialiseringen inom näringslivet ökat, arbetsplatserna i jordbruket och traditionell tillverkningsindustri har minskat i antal medan antalet arbetsplatser inom mera specialiserad tillverkning och service har ökat. Och under hela den tiden har yrkesutbildningen levt med i tiden och anpassat sig till näringslivets och samhällets förändrade krav och förväntningar.

Synen och förhållningssättet till yrkesutbildningen har också ändrat under de senaste årtionden. När jag gick ut grundskolan valde eleverna, åtminstone tankemässigt, ofta mellan alternativet högre studier, gymnasiet, eller alternativet ett yrke och sedan snabbt ut i arbetslivet, yrkesskolan. Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet. Det har också blivit avsevärt lättare att gå vidare till högre studier från yrkesskolan och många väljer därför den vägen till sin examen. Statusen för yrkesutbildningen har höjts och för yrkesutbildningens del ligger en utmaning i att man måste möta två helt olika och delvis motstridiga krav: Att utexaminera yrkesfolk för ett ytterst specialiserat näringsliv, och samtidigt ha gett de utexaminerade både en stadig grund för vidare studier och beredskap för ett livslångt lärande.

En annan utmaning i utbildningssektorn ligger i det att det alltid är för sent att svara mot ett behov av utbildad arbetskraft när det redan uppstått. Utbildningssektorn borde kunna förutse behoven i många fall till och med 5 – 15 år innan de uppstår. I andra vågskålen ligger förstås de studerandes behov av att komma ut på arbetsmarknaden eller studera vidare direkt efter examen. Vi ska ju utbilda för arbetslivet – inte för arbetslöshet.

En god grundutbildning är kanske det bästa redskap man kan ge en ung individ i dagens situation. Yrkesmässiga grundläggande kunskaper, en förmåga att förstå sammanhang och framföra allt beredskapen att tänka om och lära sig något nytt blir allt viktigare år från år. Den som idag påbörjar en yrkesutbildning kommer krasst att få räkna med över fyrtio år i arbetslivet och sannolikt kombinerat med branschbyten och kompletterings- eller omskolningar. Utmaningen är stor och näringslivet kommer inte att klara processen utan professionell hjälp. De som har förutsättningar att klara det är däremot yrkesutbildarna och därför faller av naturliga skäl en stor del av ansvaret på dem. Optima har antagit utmaningen och har med entusiasm och kunskap utvecklat det som kallas för vuxen- och arbetslivstjänster. Vuxenutbildning och fortbildning är en sektor som med fullständig säkerhet kommer att växa och utvecklas framöver.

Optima är en utbildningsinstans som lever i tiden och ser långsiktigt på sitt engagemang. Samhällets satsning på utbildning är en satsning såväl på de studerande, individerna, som på vår framtid och vår konkurrenskraft.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Österbottens Tidning 11.10.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15