Yrkesutbildningens tidevarv

11.10.2009 kl. 00:00
... "Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet."...

Jag hade den stora äran och glädjen att få hålla festtalet på Optimas 50-årsjubileumsfest senaste onsdag. Nuvarande samkommunen Optima har i många år i rad hört till den absoluta eliten i vårt land när det gäller yrkesutbildning. Inför år 2009 var Optima den bästa stora yrkesutbildaren i hela landet! En bättre 50-års present än så får man leta efter! Placeringen är ett erkännande, och en hedersbetygelse för alla som jobbar inom Optima, för personalen såväl som för de förtroendevalda, och, inte minst för de studerande!

Under de knappa trettio år som gått sedan jag själv fick min yrkesexamen har det skett betydande förändringar i såväl samhället som vårt studiesystem. Internationalisering har gjort att konkurrensen höjts avsevärt och specialiseringen inom näringslivet ökat, arbetsplatserna i jordbruket och traditionell tillverkningsindustri har minskat i antal medan antalet arbetsplatser inom mera specialiserad tillverkning och service har ökat. Och under hela den tiden har yrkesutbildningen levt med i tiden och anpassat sig till näringslivets och samhällets förändrade krav och förväntningar.

Synen och förhållningssättet till yrkesutbildningen har också ändrat under de senaste årtionden. När jag gick ut grundskolan valde eleverna, åtminstone tankemässigt, ofta mellan alternativet högre studier, gymnasiet, eller alternativet ett yrke och sedan snabbt ut i arbetslivet, yrkesskolan. Idag kan få räkna med att det yrket, eller ens den bransch, man siktar in sig på vid studiestarten kommer att vara den man fungerar i under resten av arbetslivet. Det har också blivit avsevärt lättare att gå vidare till högre studier från yrkesskolan och många väljer därför den vägen till sin examen. Statusen för yrkesutbildningen har höjts och för yrkesutbildningens del ligger en utmaning i att man måste möta två helt olika och delvis motstridiga krav: Att utexaminera yrkesfolk för ett ytterst specialiserat näringsliv, och samtidigt ha gett de utexaminerade både en stadig grund för vidare studier och beredskap för ett livslångt lärande.

En annan utmaning i utbildningssektorn ligger i det att det alltid är för sent att svara mot ett behov av utbildad arbetskraft när det redan uppstått. Utbildningssektorn borde kunna förutse behoven i många fall till och med 5 – 15 år innan de uppstår. I andra vågskålen ligger förstås de studerandes behov av att komma ut på arbetsmarknaden eller studera vidare direkt efter examen. Vi ska ju utbilda för arbetslivet – inte för arbetslöshet.

En god grundutbildning är kanske det bästa redskap man kan ge en ung individ i dagens situation. Yrkesmässiga grundläggande kunskaper, en förmåga att förstå sammanhang och framföra allt beredskapen att tänka om och lära sig något nytt blir allt viktigare år från år. Den som idag påbörjar en yrkesutbildning kommer krasst att få räkna med över fyrtio år i arbetslivet och sannolikt kombinerat med branschbyten och kompletterings- eller omskolningar. Utmaningen är stor och näringslivet kommer inte att klara processen utan professionell hjälp. De som har förutsättningar att klara det är däremot yrkesutbildarna och därför faller av naturliga skäl en stor del av ansvaret på dem. Optima har antagit utmaningen och har med entusiasm och kunskap utvecklat det som kallas för vuxen- och arbetslivstjänster. Vuxenutbildning och fortbildning är en sektor som med fullständig säkerhet kommer att växa och utvecklas framöver.

Optima är en utbildningsinstans som lever i tiden och ser långsiktigt på sitt engagemang. Samhällets satsning på utbildning är en satsning såväl på de studerande, individerna, som på vår framtid och vår konkurrenskraft.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Österbottens Tidning 11.10.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00