Finland kan ställa villkor för gasrörsprojektet

13.10.2009 kl. 15:00
Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp.

Det planerade gasrörsprojektet är det största byggnadsprojektet någonsin i Finska viken och hela Östersjön. De två parallella rören dras längs med en 100 meter bred korridor genom Östersjön på en 1200 km lång sträcka. Rören kommer att gå genom Finlands ekonomiska zon på en 370 km lång sträcka. Eftersom gasrören skall dras genom fem länder har det varit nödvändigt att göra en internationell miljökonsekvensbedömning där projektet granskats som en helhet. Dessutom har man gjort miljökonsekvensutredningar på nationell nivå. En förutsättning för att Finland skall kunna godkänna projektet måste vara att den internationella mkb:n till alla delar utförs i enlighet med Esbo konventionen. Ryssland har tyvärr inte ratificerat avtalet men trots det följt avtalet under processens gång. Med tanke på kommande samarbete är det viktigt att också Ryssland så snabbt som möjligt ratificerar Esbo konventionen.

Gasrörsprojektet har väckt starka känslor i alla berörda länder under årens lopp. Till gasrörsprojektets försvar kan man säga att utförliga miljöundersökningar har gjorts och att processen lett till att miljökonsekvenserna tagits på allvar och beaktats i planeringen. För energiförsörjningen i Europa är gasrörsprojektet viktigt och dessutom är naturgas ett bättre energi alternativ än flera andra av de konventionella energiformerna såsom kol, olja eller kärnkraft. I Rysslands intresse är att projektet går vidare i snabb takt.

Regeringen skall snart ta ställning till gasrörsprojektet. Regeringen kan antingen ge sitt samtycke till eller motsätta sig att gasrören dras genom Finlands ekonomiska zon. Om beslutet blir positivt så har regeringen en möjlighet att ställa villkor för hur projektet genomförs. Sedan ska Västra Finlands miljötillståndsverk i sin tur ta ställning till om byggnadstillstånd enligt vattenlagen kan beviljas för projektet. Man kan vänta sig att miljötillståndsverket kommer att införa noggranna villkor för genomförandet av projektet.

Stränga krav på säkerhet och informationsskyldighet vid alla situationer som kan medföra risker bör för-utsättas. För miljön är byggnadsskedet det mest kritiska skedet och därför bör man garantera största försiktighet och miljöhänsyn. Det gäller särskilt trafiksäkerheten till havs. På Finska viken trafikerar hela tiden 400 fartyg och risken för kollisioner är också i normala förhållanden stora. Med tanke på Finska vikens speciellt känsliga skärgård och trånga farleder bör nedläggningen av rör inte tillåtas vintertid då riskerna för olyckor ökar. Regeringen kan inte foga villkor om miljöåtaganden som berör annan verksamhet kring Östersjön än gasrörsprojektet till beslutet, men det är både önskvärt och naturligt att diskussioner om skyddet av Östersjön förs då den politiska ledningen i Finland och Ryssland träffas.

Under de senaste årtiondena har exploateringen av naturresurser i havet ökat. Just nu finns det flera planer på grustäkter till havs i Finska viken och Forststyrelsen planerar uthyrning av stora vattenarealer för vindkraftsparker. Byggandet av gasrören kommer för en tid framåt utan tvivel att röra om sedimenten på havs-bottnen i Finska viken vilket kan öka övergödningen av havet. Det finns därför ett behov av att följa med den sammanlagda inverkan på miljön som alla dessa planerade projekt har. På denna punkt borde miljö-lagstiftningen skärpas. Om gasrörsbygget startar redan nästa år bör miljömyndigheterna vara mycket återhållsamma med att bevilja tillstånd för andra stora projekt som rör om sedimentet på havsbottnen under de närmaste åren. Vi får inte glömma att Finska vikens miljötillstånd fortfarande är mycket svagt.

Debattartikel i HBL 13.10.2009
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05