Nauclér aktiv i riksdagens klimatpolitiska framtidsdebatt

22.10.2009 kl. 12:25

Igår diskuterade riksdagen i plenum regeringens framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken fram till 2050. Statsminister Vanhanen presenterade redogörelsen som visar vägen till ett utsläppssnålt Finland. Därefter följde gruppanförandena, som gav både ris och ros åt de föreslagna åtgärderna. Riksdagsledamot Christina Gestrin höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och påpekade bland annat vikten av samarbete med de andra nordiska länderna och även globalt för att nå de ambitiösa målen, klimattoppmötet i Köpenhamn i december är en mycket viktig milstolpe. Intresset för miljöarbete är stort i landet, nu gäller det att staten verkligen går in och informera om möjligheterna och stöder goda miljöprojekt.


Ålands ledamot Elisabeth Nauclér valde att ta upp vindkraftsatsningarna på Åland och den intressanta utveckling som pågår där.


Hennes anförande finns i sin helhet nedan och hela debatten hittar man på riksdagens hemsida www.riksdagen.fi


Ärade herr talman! Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken stödjer de mål som Europeiska unionen har fastställt. För att nå dessa mål krävs att utsläppen minskar radikalt också i Finland. Ökningen av förnybar energi och nedskärningen av utsläpp är juridiskt bindande förpliktelser för EU:s medlemsstater.


I statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken drar statsrådet upp riktlinjerna för målen och åtgärderna som visar vägen mot ett välmående och utsläppssnålt Finland. Enligt statsrådets vision ska Finlands utsläpp minskas med minst 80 procent från 1990 års nivå fram till 2050 inom ramen för det internationella samarbetet. Denna nedskärning är inte möjlig med de nuvarande energiformerna. Ett av målen är att fortsätta ökningen av den förnybara energins andel så att den år 2050 är minst 60 procent av den slutliga energiförbrukningen. Kraven som klimatförändringen ställer på oss är omfattande och vi bör se till att vi gör allt vi kan för att nå dessa mål.


Jag vill för min den fästa uppmärksamheten vid den förnybara energikälla som utvecklats föredömligt på Åland, nämligen vindkraften. Erfarenheterna är positiva och för tillfället finns 20 procent av Finlands vindkraft på Åland. Enligt statsrådets redogörelse ligger den stora potentialen på medellång eller lång sikt i vindkraften. För närvarande planeras och utreds flera vindkraftsprojekt motsvarande mer än 5 000 megawatt i vårt land. Den tekniska potentialen är flerfaldigt större och de största utmaningarna på lång sikt gäller hur vindkapaciteten ska kopplas till elnätet.

En ökning av den förnybara energin förutsätter att energiformen blir ekonomiskt mer attraktiv än de utsläppsgenererande energiformerna. Detta kan uppnås genom olika styrmedel såväl för att göra den förnybara energin mer lönsam, till exempel genom inmatningstariffer på det sätt som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp nu föreslagit för vindkraft. Man utgår från att den som smutsar ned ska betala, i detta fall alla elförbrukare. Den infallsvinkeln ger betydligt starkare incitament till enskilda människor att hitta på nya lösningar och göra något åt saken.


Ålands 22 vindkraftverk har hittills byggts på de allra bästa platserna med låga etableringskostnader och goda vindförhållanden och det med gott ekonomiskt resultat. Ett avsevärt tekniskt och ekonomiskt kunnande har förvärvats under mer än ett decennium. Kunskapen om förnybar energi inom de nordiska länderna bör vi ta vara på i kampen mot klimatförändringen. Det finns potential att bygga ut vindkraften så att till exempel ett område som Åland kan blir självförsörjande av el. Till och med så att vi kan köra våra bilar med el eller använda vätgas i stället för bensin och värma våra hus med el från vindkraft i stället för olja. Vindkraftverken borde inte ses som en miljöbelastningsfråga utan som en miljötillgång.


Herr talman! Klimatförändringen är en utmaning utan liknelser. Med åren har vi vant oss med en livsstil som inte är varaktig, och nu måste vi ta ansvaret för de effekter som den moderna livsstilen orsakat. Låt oss fokusera på förnybara energimodeller så att följande generationer också får njuta av den rika natur som vi vuxit upp med.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00