Nauclér aktiv i riksdagens klimatpolitiska framtidsdebatt

22.10.2009 kl. 15:10

Igår diskuterade riksdagen i plenum regeringens framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken fram till 2050. Statsminister Vanhanen presenterade redogörelsen som visar vägen till ett utsläppssnålt Finland. Därefter följde gruppanförandena, som gav både ris och ros åt de föreslagna åtgärderna. Riksdagsledamot Christina Gestrin höll svenska riksdagsgruppens gruppanförande och påpekade bland annat vikten av samarbete med de andra nordiska länderna och även globalt för att nå de ambitiösa målen, klimattoppmötet i Köpenhamn i december är en mycket viktig milstolpe. Intresset för miljöarbete är stort i landet, nu gäller det att staten verkligen går in och informera om möjligheterna och stöder goda miljöprojekt.

Ålands ledamot Elisabeth Nauclér valde att ta upp vindkraftsatsningarna på Åland och den intressanta utveckling som pågår där.

Hennes anförande finns i sin helhet nedan och hela debatten hittar man på riksdagens hemsida www.riksdagen.fi

Ärade herr talman! Statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken stödjer de mål som Europeiska unionen har fastställt. För att nå dessa mål krävs att utsläppen minskar radikalt också i Finland. Ökningen av förnybar energi och nedskärningen av utsläpp är juridiskt bindande förpliktelser för EU:s medlemsstater.

I statsrådets framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken drar statsrådet upp riktlinjerna för målen och åtgärderna som visar vägen mot ett välmående och utsläppssnålt Finland. Enligt statsrådets vision ska Finlands utsläpp minskas med minst 80 procent från 1990 års nivå fram till 2050 inom ramen för det internationella samarbetet. Denna nedskärning är inte möjlig med de nuvarande energiformerna. Ett av målen är att fortsätta ökningen av den förnybara energins andel så att den år 2050 är minst 60 procent av den slutliga energiförbrukningen. Kraven som klimatförändringen ställer på oss är omfattande och vi bör se till att vi gör allt vi kan för att nå dessa mål.

Jag vill för min den fästa uppmärksamheten vid den förnybara energikälla som utvecklats föredömligt på Åland, nämligen vindkraften. Erfarenheterna är positiva och för tillfället finns 20 procent av Finlands vindkraft på Åland. Enligt statsrådets redogörelse ligger den stora potentialen på medellång eller lång sikt i vindkraften. För närvarande planeras och utreds flera vindkraftsprojekt motsvarande mer än 5 000 megawatt i vårt land. Den tekniska potentialen är flerfaldigt större och de största utmaningarna på lång sikt gäller hur vindkapaciteten ska kopplas till elnätet.

En ökning av den förnybara energin förutsätter att energiformen blir ekonomiskt mer attraktiv än de utsläppsgenererande energiformerna. Detta kan uppnås genom olika styrmedel såväl för att göra den förnybara energin mer lönsam, till exempel genom inmatningstariffer på det sätt som arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp nu föreslagit för vindkraft. Man utgår från att den som smutsar ned ska betala, i detta fall alla elförbrukare. Den infallsvinkeln ger betydligt starkare incitament till enskilda människor att hitta på nya lösningar och göra något åt saken.

Ålands 22 vindkraftverk har hittills byggts på de allra bästa platserna med låga etableringskostnader och goda vindförhållanden och det med gott ekonomiskt resultat. Ett avsevärt tekniskt och ekonomiskt kunnande har förvärvats under mer än ett decennium. Kunskapen om förnybar energi inom de nordiska länderna bör vi ta vara på i kampen mot klimatförändringen. Det finns potential att bygga ut vindkraften så att till exempel ett område som Åland kan blir självförsörjande av el. Till och med så att vi kan köra våra bilar med el eller använda vätgas i stället för bensin och värma våra hus med el från vindkraft i stället för olja. Vindkraftverken borde inte ses som en miljöbelastningsfråga utan som en miljötillgång.

Herr talman! Klimatförändringen är en utmaning utan liknelser. Med åren har vi vant oss med en livsstil som inte är varaktig, och nu måste vi ta ansvaret för de effekter som den moderna livsstilen orsakat. Låt oss fokusera på förnybara energimodeller så att följande generationer också får njuta av den rika natur som vi vuxit upp med. 
 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37