Nylander: Nu prövas Nylands förbunds vilja att utveckla helheten

22.10.2009 kl. 18:50
Statsrådet har idag fattat beslut om att fusionera landskapen Nyland och Östra Nyland från och med 1.1.2011. Processen började i och med att Sibbo kommun lämnade in en ansökan till statsrådet om byte av landskap.

- Beslutet utgör den juridiska ramen för fusionen. Beslutet baserar sig på lagen om landskapsindelning och tar inte ställning till politiska substansfrågor. Dessa frågor bör lösas via officiella förhandlingar som genast bör påbörjas, påpekar riksdagsledamot Mikaela Nylander. Det skulle vara en ytterst olycklig start för det nya landskapet om den politiska viljan att förhandla om de för Östra Nyland viktiga frågorna saknas.

- Jag hoppas verkligen att Nylands förbund också i framtiden stöder utvecklingen av metropolområdet och motsätter sig att Malms flygfält flyttar till Backas i Borgå. Nylands förbund har i tidigare ställningstaganden konstaterat att Backas är ett dåligt alternativ eftersom Borgå stads möjligheter att växa västerut och härmed ta ett större ansvar för inflyttningen förhindras av ett flygfält i Backas. Dessutom bör vi finna en gemensam syn på dragningen av den sk Helibanan österut för att effektivt kunna driva frågan inom statsförvaltningen. Helibanan är en av de viktigaste framtida infrastrukturprojekten för hela Östra Nyland, framhåller Nylander.

- Vi behöver en helhetssyn på hur vi skall utveckla näringslivet samt yrkesutbildningen och högskolesektorn. Dessutom har vi i Östra Nyland haft en trovärdig utvecklingspolitik för landsbygden och skärgården som bör kunna fortsätta. Kännspakt har också varit den grundmurade viljan att utveckla hela Östra Nyland. Tvåspråkigheten förutsätter svenska strukturer inom det nya landskapet, avslutar Nylander som hoppas på en bra start för det nya landskapet genom äkta förhandlingar.
 

 

Pressmeddelande 22.10.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00