Uppdrag – Rädda planeten!

24.10.2009 kl. 12:00
Riksdagen har under veckan behandlat statsrådets framtidsredogörelse om klimat – och energipolitiken med sikte på år 2050. Målen är ambitiösa.

Utsläppen av växthusgaser skall minskas med 80 % i förhållande till år 1990. Varför – jo för att vi vill stävja klimatförändringen. För visst är det så att framtiden för planeten jorden är oviss. Därför är det vårt uppdrag och vårt ansvar att leva vårt liv så att också kommande generationer kan leva, bo och älska på vår jord. Att se till att den jord vi lämnar som arv efter oss, är i minst lika gott tillstånd som den var då vi fick vandra våra levnadsdagar på den – det är vårt ansvar.

Vi behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden, då människornas största orosmoment gällande jorden var att den skulle krocka med någon annan rymdkropp. Något som Tove Jansson beskriver så väl i Muminboken om kometen kommer. Hotet man såg, kom från rymden och att påverka det föreföll ligga bortom det vad människan förmår. Idag är situationen en annan. Hotet mot vår gemensamma planet Tellus uppfattas idag i första hand komma från människans eget agerande, och koldioxidutsläppen har betecknats som den stora skurken. Ett helt nytt politikområde har uppstått. Den som inte har en klimatpolitisk agenda är helt enkelt ”out ”.

Klimatförändringarna oroar och gemensamt har man i världssamfundet slagit fast att jordens temperatur inte skall få stiga mer än två grader. Samtidigt vet vi att då man tar en djupare titt in i den långa tidsrymd som föregår dagens liv, så har temperaturen också tidigare fluktuerat. Det finns skeptiker som hävdar att det vi nu ser inte är något exceptionellt, sett ur ett längre tidsperspektiv. Kanske har de också rätt – vem vet, men det väsentliga är att vi trots allt inte har råd att ta risken att de har fel!

Därför är det viktigt att också Finland har en långsiktig klimatpolitik som stakar ut vägen för framtiden så att vi kan hålla oss på den hållbara utvecklingens stig.

För att minska koldioxidutsläppen har det betydelse hur vi som konsumenter väljer. Det må gälla färdsätt – tåg eller flyg – det må gälla hurudana bilar vi kör med och vilken uppvärmning vi använder i våra hus, ja det gäller t.o.m. vad vi äter. I regeringens redogörelse talas mycket om ökad energieffektivitet, och det är utom all tvekan så att det på det området finns mycket att vinna ännu. Men hur upplyser vi konsumenterna och vilka morrötter använder vi oss av för att sporra till kloka val? Det är helt klart att det finns oändligt mycket att göra ännu just på den fronten.

Jag kan själv tjäna som exempel. Så sent som i somras blev jag i samband med ett företagsbesök medveten om att många av våra nyare egnahemshus som uppvärms med direkt el – kunde göras betydligt energieffektivare med rätt värmeåtervinningssystem. Det system vi installerade i vårt eget hus för drygt 10 år sedan kunde ersättas med ett betydligt effektivare, som skulle spara en avsevärd mängd energi. Med en luftvärmepump därtill skulle effekten ytterligare förbättras. Jag tror inte att jag som konsument är ensam om att känna mig lite vilsen i energidjungeln.

För att vi skall nå goda resultat måste den allmänna medborgarinformationen helt enkelt bli betydligt bättre. Och vi kommer också att behöva politiska beslut som sporrar oss att fatta smarta klimatvänliga investeringsbeslut. Samtidigt är det viktigt att inte glömma vårt gamla värdefulla byggandsbestånd. Det kan i praktiken vara svårt att ombygga dem till det vi kallar ”passiva hus” utan att kulturhistoriskt värdefulla värden går förlorade. Vi får heller inte gå i den fällan att skattepolitiken på sikt gör det olönsamt att bevara det ändå relativt begränsade gamla byggnadsbestånd vi har.

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15