Karlebyföljetongen rullar vidare

30.10.2009 kl. 10:10
De flesta känner till upplägget sedan länge – Karlebys och övriga Mellersta Österbottens blivande inriktning har stötts och blötts i långt över ett halvår. En djupt splittrad Halke-grupp med minister Mari Kiviniemi i spetsen beslöt att inriktningen är norrut. I höst har riksdagens grundlagsutskott i ett enhälligt utlåtande konstaterat att statsrådet bör låta göra en jämförande språkkonsekvensbedömning där det norra och södra alternativet utreds. Därefter bör det alternativ som bäst tillgodoser de språkliga rättigheterna väljas.

Döm om vår förvåning när minister Kiviniemi på eget bevåg tillsatte en arbetsgrupp som utreder, hör och häpna – hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när en statlig förvaltning övergår från att vara enspråkigt finsk till att vara tvåspråkig. Det faktum att grundlagsutskottets enhälliga och kraftiga utlåtande inte beaktats är djupt oroväckande. I detta land har utskottet nämligen en elementär roll i bedömandet av nya författningars grundlagsenlighet. Denna roll uttrycks redan i just nämnda grundlag och de flesta rättsvetare anser att utskottets utlåtanden i det närmaste fungerar som prejudikat. Utskottet är alltså en av vår demokratis viktiga aktörer och en av de få verkliga uttolkarna av vår grundlag. Vi kan på intet sätt äventyra dess roll. Riksdagen har alltid respekterats utskottets bedömningar och det bör också en enskild minister göra.

Naturligtvis blev tillsättandet av arbetsgruppen omdiskusterat redan från början. Folktinget begärde ett ställningtagande av justitiekanslern. Karleby stad vädjade till statsrådet om en jämförande utredning mellan de två regionindelningsalternativet. Riksdagsledamöterna Söderman och Puhjo riktar i en skrivelse stark kritik mot att grundlagsutskottets avsikt inte beaktats. Justitikanslern avkräver ett utlåtande och en utredning av minister Kiviniemi om grundlagsutskottets utlåtande och hur det kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. För en vecka sedan kom Kiviniemis svar; arbetsgruppens mandat ligger inom det som grundlagsutskottet avsåg och tryggandet av språkliga rättigheter är en lagstadgad skyldighet som eftersträvas i beredningen av regionförvaltningsreformen. Till den delen ger skrivelsen inte upphov till ytterligare åtgärder. Man förvånas!

I veckan anklagade dessutom minister Kiviniemi sfp för att blanda ihop maktpolitik och språkpolitik. Det är nog centern och inte sfp som ägnar sig åt maktpolitik i denna fråga. En majoritet av alla utlåtanden som inbegärdes i beredningen talade för en riktning söderut, många expertutlåtanden talade för en inriktning söderut – liksom näringlivet. Dessutom gör också Karleby stad det – och de utgör närmare 70 % av landskapet. Och de kan dessutom luta sig tillbaka på en grundlagsenlig kommunal autonomi. Alla sakargument – också det tyngsta, nämligen grundlagsenliga språkliga rättigheter – talar för en inriktning söderut. Och här ska vi komma ihåg att språkliga rättigheter är en stark grundlagsenlig rättigheter – regionindelning är inte en sådan och nämns inte ens i grundlagen.

Jag hoppas att förnuftet ännu skulle segra i denna fråga. Jag hoppas att språkliga rättigheter inte degraderas till en andra klassens rättighet. Jag hoppas att vår grundlag står stark och inte blir ett papper som inte följs. Jag hoppas att grundlagsutskottet fortfarande är de som ska tolka grundlagen i förhållande till lagförslag. Jag hoppas att detta inte är förgäves – för jag förstår inte hur över 6000 Karlebysvenskar ska få fullgod service på sitt modersmål i Uleåborg. Visar någon detta – så måste vi naturligtvis lyssna på det! Men till dess hoppas jag att det inte är maktpolitik som avgör denna fråga. För den är viktig för grundlagsutskottets roll, för grundlagen i allmänhet, för grundlagsenliga språkliga rättigheter i synnerhet – och för allas rätt att verka på sitt modersmål i detta land – oavsett om man bor i Karleby, i Närpes eller i Helsingfors.

 

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00