AktuelltKolumn

Karlebyföljetongen rullar vidare

30.10.2009 kl. 10:10

De flesta känner till upplägget sedan länge – Karlebys och övriga Mellersta Österbottens blivande inriktning har stötts och blötts i långt över ett halvår. En djupt splittrad Halke-grupp med minister Mari Kiviniemi i spetsen beslöt att inriktningen är norrut. I höst har riksdagens grundlagsutskott i ett enhälligt utlåtande konstaterat att statsrådet bör låta göra en jämförande språkkonsekvensbedömning där det norra och södra alternativet utreds. Därefter bör det alternativ som bäst tillgodoser de språkliga rättigheterna väljas.

Döm om vår förvåning när minister Kiviniemi på eget bevåg tillsatte en arbetsgrupp som utreder, hör och häpna – hur de språkliga rättigheterna tillgodoses när en statlig förvaltning övergår från att vara enspråkigt finsk till att vara tvåspråkig. Det faktum att grundlagsutskottets enhälliga och kraftiga utlåtande inte beaktats är djupt oroväckande. I detta land har utskottet nämligen en elementär roll i bedömandet av nya författningars grundlagsenlighet. Denna roll uttrycks redan i just nämnda grundlag och de flesta rättsvetare anser att utskottets utlåtanden i det närmaste fungerar som prejudikat. Utskottet är alltså en av vår demokratis viktiga aktörer och en av de få verkliga uttolkarna av vår grundlag. Vi kan på intet sätt äventyra dess roll. Riksdagen har alltid respekterats utskottets bedömningar och det bör också en enskild minister göra.

Naturligtvis blev tillsättandet av arbetsgruppen omdiskusterat redan från början. Folktinget begärde ett ställningtagande av justitiekanslern. Karleby stad vädjade till statsrådet om en jämförande utredning mellan de två regionindelningsalternativet. Riksdagsledamöterna Söderman och Puhjo riktar i en skrivelse stark kritik mot att grundlagsutskottets avsikt inte beaktats. Justitikanslern avkräver ett utlåtande och en utredning av minister Kiviniemi om grundlagsutskottets utlåtande och hur det kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. För en vecka sedan kom Kiviniemis svar; arbetsgruppens mandat ligger inom det som grundlagsutskottet avsåg och tryggandet av språkliga rättigheter är en lagstadgad skyldighet som eftersträvas i beredningen av regionförvaltningsreformen. Till den delen ger skrivelsen inte upphov till ytterligare åtgärder. Man förvånas!

I veckan anklagade dessutom minister Kiviniemi sfp för att blanda ihop maktpolitik och språkpolitik. Det är nog centern och inte sfp som ägnar sig åt maktpolitik i denna fråga. En majoritet av alla utlåtanden som inbegärdes i beredningen talade för en riktning söderut, många expertutlåtanden talade för en inriktning söderut – liksom näringlivet. Dessutom gör också Karleby stad det – och de utgör närmare 70 % av landskapet. Och de kan dessutom luta sig tillbaka på en grundlagsenlig kommunal autonomi. Alla sakargument – också det tyngsta, nämligen grundlagsenliga språkliga rättigheter – talar för en inriktning söderut. Och här ska vi komma ihåg att språkliga rättigheter är en stark grundlagsenlig rättigheter – regionindelning är inte en sådan och nämns inte ens i grundlagen.

Jag hoppas att förnuftet ännu skulle segra i denna fråga. Jag hoppas att språkliga rättigheter inte degraderas till en andra klassens rättighet. Jag hoppas att vår grundlag står stark och inte blir ett papper som inte följs. Jag hoppas att grundlagsutskottet fortfarande är de som ska tolka grundlagen i förhållande till lagförslag. Jag hoppas att detta inte är förgäves – för jag förstår inte hur över 6000 Karlebysvenskar ska få fullgod service på sitt modersmål i Uleåborg. Visar någon detta – så måste vi naturligtvis lyssna på det! Men till dess hoppas jag att det inte är maktpolitik som avgör denna fråga. För den är viktig för grundlagsutskottets roll, för grundlagen i allmänhet, för grundlagsenliga språkliga rättigheter i synnerhet – och för allas rätt att verka på sitt modersmål i detta land – oavsett om man bor i Karleby, i Närpes eller i Helsingfors.

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15