Nauclér i debatt om regionreformen

04.11.2009 kl. 12:25

Behandlingen av regeringens proposition om förslag till lagstiftning om revidering av regionförvaltningen väckte debatt i riksdagens plenum 3.11.2009. Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér talade i går i plenum för fortsatt skydd av det svenska språket och garanterandet av svensk service i Finland så som det bestämts i grundlagen. Flera riksdagsledamöter deltog i debatten och krävde svar från förvaltnings- och kommunminister Mari Kivniemi om hur hon tänker svara på Justitiekanslerns utlåtande i ärendet. Justitiekanslern har påpekat att grundrättigheter väger tyngre än andra aspekter i reformen och att reformens utgångspunkt inte står i samma linje med grundlagsutskottets linjedragning.


Ledamot Nauclér framhävde att grundlagens bestämmelser respekteras och att de språkliga rättigheterna respekteras är grunden för en rättsstat. Den behandling ärendet fått hittills av grundlagsutskottet och justitiekanslern är tillfredsställande, men visar samtidigt att de små språkgruppernas rättigheter alltid måste bevakas av riksdagen om Finland ska fortsätta vara ett gott internationellt exempel som kan framhållas vid konfliktlösningar världen runt.

Anförandet i sin helhet:
Ärade Herr talman! Finland är ett tvåspråkigt land med två nationalspråk och två språkgrupper som ska behandlas lika enligt grundlagens bestämmelser. Det innebär ett stort ansvar för dem som styr landet. Grundlagens bestämmelser borde iakttas från början i beredningen utan att grundlagsutskottet behöver ingripa, men så är inte alltid fallet. Den finlandssvenska befolkningen är ingen minoritet och har därför inget internationellt minoritetsskydd.


Det har däremot Åland. Åland var föremål för en internationell konfliktlösning 1921. Nationernas förbund beslöt att Åland skulle tillhöra Finland med en vidsträckt självstyrelse och för alltid, jag upprepar, för alltid bevaras svenskt, och att alla kontakter mellan Åland och statsmyndigheterna skulle ske på svenska. Detta internationella åtagande går inte att leva upp till om inte det svenska språket respekteras och ständigt hålls levande i Finland. Det var därför mycket glädjande att statsminister Vanhanen tidigare i år påminde myndigheterna på olika nivåer om att självstyrelselagen ska respekteras, alla kontakter till åländska myndigheter ska vara på svenska.


Finland har två lagstiftande församlingar, riksdagen här i Helsingfors och lagtinget i Mariehamn. I går öppnades den ena under högtidliga former och i sitt öppningsanförande konstaterade talmannen, och jag citerar: "Det svenska språket är grunden för Ålands självstyrelse. Paragraf 36 i självstyrelselagen slår fast att Åland är enspråkigt svenskt. Ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Enligt paragraf 38 i självstyrelselagen ska skrivelser och andra handlingar som utväxlas mellan landskapets myndigheter och statens myndigheter vara på svenska. Den språkliga utvecklingen i landet gör att det för varje år verkar bli svårare för statsmakten att leva upp till de åtaganden och löften som finns i självstyrelselagen vilket är synnerligen allvarligt för Åland. Lägger man därtill det faktum att de flesta åländska ungdomarna utbildar sig i Sverige så är det lätt att förstå att vi här har ett växande problem framför oss. Ett problem som behöver få en lösning innan det förorsakar alltför mycket friktion och frustration i kontakterna mellan Åland och Finland".


Den behandling det här ärendet fått i grundlagsutskottet, som i sin tur är grunden för det beslut justitiekanslern fattade i fredags är en seger för rättsstaten. Åland berörs i mycket liten utsträckning av den här reformen, till och med landshövdingen blir kvar på Åland. Men indirekt och symboliskt är den oerhört viktig.


Herr talman! Att grundlagens bestämmelser respekteras och att de språkliga rättigheterna respekteras är grunden för en rättsstat. Den behandling ärendet fått hittills av grundlagsutskottet och justitiekanslern är tillfredsställande, men visar samtidigt att de små språkgruppernas rättigheter alltid måste bevakas av riksdagen om Finland ska fortsätta vara ett gott internationellt exempel som kan framhållas vid konfliktlösningar världen runt.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Försörjningsberedskapsredogörelsen

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
19.10.2022 kl. 17:00

Klimatplanen för markanvändningssektorn

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.
19.10.2022 kl. 15:41

Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.
13.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

Gruppanförandet hållet av ledamot Joakim Strand.
05.10.2022 kl. 15:00

Interpellation om situationen inom äldreomsorgen och om krisen inom hälsovårdstjänsterna

Gruppanförandet hållet av ledamot Rehn-Kivi
28.09.2022 kl. 15:00

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2023

Gruppanförande 20.9.2022, ledamot Anders Adlercreutz.
20.09.2022 kl. 13:26

Jämställdhetspolitiska redogörelsen

Gruppanförande hållet 14.9 2022 av ledamot Eva Biaudet.
14.09.2022 kl. 14:55