Norden i Vitryssland

05.11.2009 kl. 14:00
Vitryssland har betydelse för Norden. Landet, som nu varit självständigt i 18 år, orienterar sig delvis mot Europa och Östersjön. Tyvärr har den demokratiska utvecklingen gått långsamt.

Nordiska rådet har trots detta – i samarbete med Baltiska församlingen – lyckats med att bygga kontakter med både parlamentet i Minsk och oppositionspartier som för närvarande inte är representerade i parlamentet. Det nästa – fjärde i raden – rundabordssamtalet mellan nordiska, baltiska och vitryska politiker – planeras äga rum i Minsk under våren 2010.

Under sommaren 2008 besökte Nordiska rådets miljöutskott de områden i Tjernobyl där den höga radioaktivitetsnivån förhindrar fast bosättning. Nordiska investeringsbanken och miljöfonden NEFCO håller på med att förhandla om ett samarbetsavtal med den vitryska regeringen. Detta skulle betyda konkret samarbete om miljöprojekt, t.ex. i vattenrening. Vitryssland är en del av Östersjöns avrinningsområde.

Helt nyss har Vitryssland låtit Europarådet öppna en liten informationspunkt i Minsk. Även andra regionala organisationer har börjat skapa nya kontakter med Vitryssland. EU:s östra partnerskap inkluderar Vitryssland. Östersjörådet har redan gett Vitryssland observatörsstatus.

Östersjöparlamentarikerna, vars ordförande jag är, hade i år för första gången, bjudit in observatörer från parlamentet i Minsk till den årliga konferensen i månadsskiftet augusti-september.

Förslaget om att etablera ett nordiskt informationskontor i Minsk har flera gånger behandlats i presidiet. Kontoret anses inte som ett mål i sig, utan som ett instrument för genomförandet av de redan existerande samarbetsprojekten som Nordiska ministerrådet och andra nordiska institutioner har med landet. Kontoret skall även kunna underlätta Nordiska rådets samarbete med vitryska politiker och på så vis kunna bidra till den demokratiska utvecklingen.

Det är viktigt att kontoret byggs upp i ett tätt samråd med de nordiska diplomatiska representanter i regionen som redan finns.

Nordiska rådet har under behandlingen av frågan om informationskontoret tagit upp synpunkten om att man på längre sikt bör överväga huruvida det finns grunder för att upprätthålla de tre infokontoren i de baltiska länderna. Sedan infokontoren i de baltiska länderna grundades har mycket skett och baltiska blivit medlemmar i EU.
 

Inlägg under dagordningspunkt "Fördjupat utrikes- och försvarspolitiskt samarbete", Nordiska rådets 61:a session, Stockholm 26-29.10.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2017–2020

Gruppanförande 19.4 2016, Joakim Strand
19.04.2016 kl. 15:05

Interpellationens första undertecknare har taltur.

Talet publicerat i hållen form
06.04.2016 kl. 14:10

Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
06.04.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04

Riksdagsgruppens alternativbudget

Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig
15.12.2015 kl. 15:10