Jakobstads BB behövs!

09.11.2009 kl. 13:35
I politiken är allt möjligt. Det fick vi också bevis för under senaste vecka. Samtidigt som befolkningen och politikerna i Raseborg med omnejd kämpar för att få behålla sitt BB går Nykarlebys fullmäktigeordförande Greta Näs ut och säger att man borde stänga BB och sluta med jouren i Jakobstad! Tala om paradoxer!

Jag är synnerligen förvånad över utspelet, såväl till innehåll som då det gäller tidpunkt. Kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo har ju som känt gått in för att från 1.1.2010 sammanslå all sin socialvård (förutom barndagvården), primärvård och specialsjukvård till en enda organisation, med Jakobstad som värdkommun. Det betyder att vi i praktiken kommer att höra till förgångarna i landet. Målet är naturligtvis att på sikt kunna trygga servicen för invånarna i vår region, och dra nytta av det kunnande och den kompetens som finns inom de olika områdena och tvärsektoriellt se till att såväl ekonomiska som personalresurser används på möjligast effektiva och kundvänliga sätt. I inget skede av förhandlingarna mellan kommunerna har det varit tal om att stänga vare sig BB eller jouren. Därför tycker jag att utspelet sitter väldigt illa med tanke på det nya samarbete som vi står inför att köra igång från nästa års början.

 

Men det är ingen hemlighet att vi i regionen en längre tid haft ett antal politiker och tjänstemän som velat sätta lapp på luckan på den akuta verksamheten vid Malmska och köra ner specialsjukvården till en miniminivå. ÖT har med den journalistik man drivit under senare tid också lyckats tuta ut ett snedvridet budskap om de faktiska förhållandena då det gäller kostnaderna för vården. Ett faktum är dock att just Nykarleby har de allra lägsta kostnaderna för specialsjukvården i hela regionen och håller sig på en nivå som betydligt understiger landets medeltal. Det kunde också Greta Näs med fördel bekanta sig med. Hur kan det vara möjligt då ju Nykarleby också köper runt 50 % av sin specialsjukvård från Malmska hälso- och sjukvårdsområdet, kanske någon undrar? Jo, därför att var och en kommun betalar endast för den egna användningen. NHG:s ett år gamla rapport, som är den senaste i raden av rapporter som gjorts under de senaste 10 åren, påpekar också att enhetskostnaderna inte är höga inom MHSO, men att den omfattande användningen inverkar på kostnaderna. Och det är ju där skon klämmer för Jakobstads del. Som så många gånger tidigare, får jag igen påpeka att Jakobstad är den kommun som har en relativt hög kostnad för specialsjukvården, men det beror alltså på vår större användningsgrad av sjukhuset, och framför allt beror det på våra vårdkedjor inom äldreomsorgen som ännu inte är tillräckligt utvecklade. Det leder i sin tur till att patienter blir på bäddavdelningen i väntan på lättare boendeformer. Det i sig kan leda till att patienten förlorar funktionsförmågan och blir sängliggande, något som såväl förorsakar personligt lidande som höga vårdkostnader.

 

Dessutom räknas hos oss en hel del kostnader in på specialsjukvården som annanstans finns inom primärvården, det här gäller t.ex. inom psykiatrin.

 

Att tro att man löser bekymren med de stigande vårdkostnaderna genom att lägga ner BB och jour, är att bedra sig själv. Alla väntande mödrar skall förlösas någonstans och dem kan man verkligen dessutom beräkna på förhand. Räkningen för förlossningen dimper i alla händelser ner i hemkommunens brevlåda. Sedan handlar det ju också om hur vi som region vill se ut i framtiden. För mig är det viktigt att vi i vår barnrika region också värnar om barnfamiljerna, barnen och kvinnorna. Oerhört positivt har varit att antalet födslar dessutom stadigt gått upp de senaste åren, I fjol drygt 560 födslar. Sen måste man också minnas att dras BB in så försvinner också mycket mer. Den insikten har man i Ekenäs. Skulle vi då hos oss, där vi själva står för beslutsmakten, verkligen vara beredda att utsätta en befolkning på drygt 42.000 personer för ett läge utan dygnet runt jour? Mitt svar är ett entydigt nej. Det skall också i framtiden vara tryggt att bo i Jakobstad med omnejd. Man skall veta att får man en hjärtinfarkt vilken tid på dygnet som helst, ja då finns hjälpen där. Och varför skulle vi i dessa tider då vi annars värnar om alla arbetsplatser, frivilligt dela ut arbetsplatser till våra grannstäder? Tror man faktiskt att det totalekonomiskt sett skulle bli billigare?

 

Nej, gott folk, nu behövs is i hatten och nu behöver den nya organisationen arbetsro. Den typ av utspel vi nu sett, inverkar skadligt på många plan, och försämrar möjligheterna till nya läkarrekryteringar. Jag hoppas verkligen att det inte var med det i siktet som utspelet gjordes. För det är ett faktum, att har vi inte tillräcklig tillgång till läkare, så kan vi bli tvungna att avstå annars fungerande verksamhet.

 

Slutligen. Ökat samarbete inom vården är säkert framtidens melodi. Men samarbete skall bygga på ömsesidighet, inte vara enkelriktat. Och då det gäller vården i Österbotten behövs en samsyn inte bara mellan Jakobstad och Karleby utan också med Vasa och Seinäjoki. En orientering norrut i regionförvaltningsreformen för Karlebys del, skulle avsevärt försämra möjligheterna också på detta område. Ett är ändå säkert. Patienterna skall vårdas varje dag, det är därför vi betalar skatt!

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00