Jakobstads BB behövs!

09.11.2009 kl. 13:35
I politiken är allt möjligt. Det fick vi också bevis för under senaste vecka. Samtidigt som befolkningen och politikerna i Raseborg med omnejd kämpar för att få behålla sitt BB går Nykarlebys fullmäktigeordförande Greta Näs ut och säger att man borde stänga BB och sluta med jouren i Jakobstad! Tala om paradoxer!

Jag är synnerligen förvånad över utspelet, såväl till innehåll som då det gäller tidpunkt. Kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo har ju som känt gått in för att från 1.1.2010 sammanslå all sin socialvård (förutom barndagvården), primärvård och specialsjukvård till en enda organisation, med Jakobstad som värdkommun. Det betyder att vi i praktiken kommer att höra till förgångarna i landet. Målet är naturligtvis att på sikt kunna trygga servicen för invånarna i vår region, och dra nytta av det kunnande och den kompetens som finns inom de olika områdena och tvärsektoriellt se till att såväl ekonomiska som personalresurser används på möjligast effektiva och kundvänliga sätt. I inget skede av förhandlingarna mellan kommunerna har det varit tal om att stänga vare sig BB eller jouren. Därför tycker jag att utspelet sitter väldigt illa med tanke på det nya samarbete som vi står inför att köra igång från nästa års början.

 

Men det är ingen hemlighet att vi i regionen en längre tid haft ett antal politiker och tjänstemän som velat sätta lapp på luckan på den akuta verksamheten vid Malmska och köra ner specialsjukvården till en miniminivå. ÖT har med den journalistik man drivit under senare tid också lyckats tuta ut ett snedvridet budskap om de faktiska förhållandena då det gäller kostnaderna för vården. Ett faktum är dock att just Nykarleby har de allra lägsta kostnaderna för specialsjukvården i hela regionen och håller sig på en nivå som betydligt understiger landets medeltal. Det kunde också Greta Näs med fördel bekanta sig med. Hur kan det vara möjligt då ju Nykarleby också köper runt 50 % av sin specialsjukvård från Malmska hälso- och sjukvårdsområdet, kanske någon undrar? Jo, därför att var och en kommun betalar endast för den egna användningen. NHG:s ett år gamla rapport, som är den senaste i raden av rapporter som gjorts under de senaste 10 åren, påpekar också att enhetskostnaderna inte är höga inom MHSO, men att den omfattande användningen inverkar på kostnaderna. Och det är ju där skon klämmer för Jakobstads del. Som så många gånger tidigare, får jag igen påpeka att Jakobstad är den kommun som har en relativt hög kostnad för specialsjukvården, men det beror alltså på vår större användningsgrad av sjukhuset, och framför allt beror det på våra vårdkedjor inom äldreomsorgen som ännu inte är tillräckligt utvecklade. Det leder i sin tur till att patienter blir på bäddavdelningen i väntan på lättare boendeformer. Det i sig kan leda till att patienten förlorar funktionsförmågan och blir sängliggande, något som såväl förorsakar personligt lidande som höga vårdkostnader.

 

Dessutom räknas hos oss en hel del kostnader in på specialsjukvården som annanstans finns inom primärvården, det här gäller t.ex. inom psykiatrin.

 

Att tro att man löser bekymren med de stigande vårdkostnaderna genom att lägga ner BB och jour, är att bedra sig själv. Alla väntande mödrar skall förlösas någonstans och dem kan man verkligen dessutom beräkna på förhand. Räkningen för förlossningen dimper i alla händelser ner i hemkommunens brevlåda. Sedan handlar det ju också om hur vi som region vill se ut i framtiden. För mig är det viktigt att vi i vår barnrika region också värnar om barnfamiljerna, barnen och kvinnorna. Oerhört positivt har varit att antalet födslar dessutom stadigt gått upp de senaste åren, I fjol drygt 560 födslar. Sen måste man också minnas att dras BB in så försvinner också mycket mer. Den insikten har man i Ekenäs. Skulle vi då hos oss, där vi själva står för beslutsmakten, verkligen vara beredda att utsätta en befolkning på drygt 42.000 personer för ett läge utan dygnet runt jour? Mitt svar är ett entydigt nej. Det skall också i framtiden vara tryggt att bo i Jakobstad med omnejd. Man skall veta att får man en hjärtinfarkt vilken tid på dygnet som helst, ja då finns hjälpen där. Och varför skulle vi i dessa tider då vi annars värnar om alla arbetsplatser, frivilligt dela ut arbetsplatser till våra grannstäder? Tror man faktiskt att det totalekonomiskt sett skulle bli billigare?

 

Nej, gott folk, nu behövs is i hatten och nu behöver den nya organisationen arbetsro. Den typ av utspel vi nu sett, inverkar skadligt på många plan, och försämrar möjligheterna till nya läkarrekryteringar. Jag hoppas verkligen att det inte var med det i siktet som utspelet gjordes. För det är ett faktum, att har vi inte tillräcklig tillgång till läkare, så kan vi bli tvungna att avstå annars fungerande verksamhet.

 

Slutligen. Ökat samarbete inom vården är säkert framtidens melodi. Men samarbete skall bygga på ömsesidighet, inte vara enkelriktat. Och då det gäller vården i Österbotten behövs en samsyn inte bara mellan Jakobstad och Karleby utan också med Vasa och Seinäjoki. En orientering norrut i regionförvaltningsreformen för Karlebys del, skulle avsevärt försämra möjligheterna också på detta område. Ett är ändå säkert. Patienterna skall vårdas varje dag, det är därför vi betalar skatt!

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30