Jakobstads BB behövs!

09.11.2009 kl. 13:35
I politiken är allt möjligt. Det fick vi också bevis för under senaste vecka. Samtidigt som befolkningen och politikerna i Raseborg med omnejd kämpar för att få behålla sitt BB går Nykarlebys fullmäktigeordförande Greta Näs ut och säger att man borde stänga BB och sluta med jouren i Jakobstad! Tala om paradoxer!

Jag är synnerligen förvånad över utspelet, såväl till innehåll som då det gäller tidpunkt. Kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo har ju som känt gått in för att från 1.1.2010 sammanslå all sin socialvård (förutom barndagvården), primärvård och specialsjukvård till en enda organisation, med Jakobstad som värdkommun. Det betyder att vi i praktiken kommer att höra till förgångarna i landet. Målet är naturligtvis att på sikt kunna trygga servicen för invånarna i vår region, och dra nytta av det kunnande och den kompetens som finns inom de olika områdena och tvärsektoriellt se till att såväl ekonomiska som personalresurser används på möjligast effektiva och kundvänliga sätt. I inget skede av förhandlingarna mellan kommunerna har det varit tal om att stänga vare sig BB eller jouren. Därför tycker jag att utspelet sitter väldigt illa med tanke på det nya samarbete som vi står inför att köra igång från nästa års början.

 

Men det är ingen hemlighet att vi i regionen en längre tid haft ett antal politiker och tjänstemän som velat sätta lapp på luckan på den akuta verksamheten vid Malmska och köra ner specialsjukvården till en miniminivå. ÖT har med den journalistik man drivit under senare tid också lyckats tuta ut ett snedvridet budskap om de faktiska förhållandena då det gäller kostnaderna för vården. Ett faktum är dock att just Nykarleby har de allra lägsta kostnaderna för specialsjukvården i hela regionen och håller sig på en nivå som betydligt understiger landets medeltal. Det kunde också Greta Näs med fördel bekanta sig med. Hur kan det vara möjligt då ju Nykarleby också köper runt 50 % av sin specialsjukvård från Malmska hälso- och sjukvårdsområdet, kanske någon undrar? Jo, därför att var och en kommun betalar endast för den egna användningen. NHG:s ett år gamla rapport, som är den senaste i raden av rapporter som gjorts under de senaste 10 åren, påpekar också att enhetskostnaderna inte är höga inom MHSO, men att den omfattande användningen inverkar på kostnaderna. Och det är ju där skon klämmer för Jakobstads del. Som så många gånger tidigare, får jag igen påpeka att Jakobstad är den kommun som har en relativt hög kostnad för specialsjukvården, men det beror alltså på vår större användningsgrad av sjukhuset, och framför allt beror det på våra vårdkedjor inom äldreomsorgen som ännu inte är tillräckligt utvecklade. Det leder i sin tur till att patienter blir på bäddavdelningen i väntan på lättare boendeformer. Det i sig kan leda till att patienten förlorar funktionsförmågan och blir sängliggande, något som såväl förorsakar personligt lidande som höga vårdkostnader.

 

Dessutom räknas hos oss en hel del kostnader in på specialsjukvården som annanstans finns inom primärvården, det här gäller t.ex. inom psykiatrin.

 

Att tro att man löser bekymren med de stigande vårdkostnaderna genom att lägga ner BB och jour, är att bedra sig själv. Alla väntande mödrar skall förlösas någonstans och dem kan man verkligen dessutom beräkna på förhand. Räkningen för förlossningen dimper i alla händelser ner i hemkommunens brevlåda. Sedan handlar det ju också om hur vi som region vill se ut i framtiden. För mig är det viktigt att vi i vår barnrika region också värnar om barnfamiljerna, barnen och kvinnorna. Oerhört positivt har varit att antalet födslar dessutom stadigt gått upp de senaste åren, I fjol drygt 560 födslar. Sen måste man också minnas att dras BB in så försvinner också mycket mer. Den insikten har man i Ekenäs. Skulle vi då hos oss, där vi själva står för beslutsmakten, verkligen vara beredda att utsätta en befolkning på drygt 42.000 personer för ett läge utan dygnet runt jour? Mitt svar är ett entydigt nej. Det skall också i framtiden vara tryggt att bo i Jakobstad med omnejd. Man skall veta att får man en hjärtinfarkt vilken tid på dygnet som helst, ja då finns hjälpen där. Och varför skulle vi i dessa tider då vi annars värnar om alla arbetsplatser, frivilligt dela ut arbetsplatser till våra grannstäder? Tror man faktiskt att det totalekonomiskt sett skulle bli billigare?

 

Nej, gott folk, nu behövs is i hatten och nu behöver den nya organisationen arbetsro. Den typ av utspel vi nu sett, inverkar skadligt på många plan, och försämrar möjligheterna till nya läkarrekryteringar. Jag hoppas verkligen att det inte var med det i siktet som utspelet gjordes. För det är ett faktum, att har vi inte tillräcklig tillgång till läkare, så kan vi bli tvungna att avstå annars fungerande verksamhet.

 

Slutligen. Ökat samarbete inom vården är säkert framtidens melodi. Men samarbete skall bygga på ömsesidighet, inte vara enkelriktat. Och då det gäller vården i Österbotten behövs en samsyn inte bara mellan Jakobstad och Karleby utan också med Vasa och Seinäjoki. En orientering norrut i regionförvaltningsreformen för Karlebys del, skulle avsevärt försämra möjligheterna också på detta område. Ett är ändå säkert. Patienterna skall vårdas varje dag, det är därför vi betalar skatt!

 

Anna-Maja Henriksson

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15