AktuelltKolumn

En samstämmig nordisk röst hörs bättre

10.11.2009 kl. 11:10

Nordiska rådets 61 session hölls i början av november i Stockholm. Många utrikespolitiska frågor väckte stort intresse.

Turbulensen kring Islands ekonomi och Islands eventuella medlemskap i EU innebär att frågan om ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna inom EU är aktuell. Hittills har det nordiska samarbetet inom EU inte varit särskilt samstämmigt. Jordbrukspolitiken är ett bra exempel på att länderna i norden inte alltid tyckt lika. Finland har ofta ensam fått påminna om det ogynnsamma klimatet i norra Europa medan Sverige och Danmark haft en liberalare inställning till en öppen konkurrens eftersom de naturliga förutsättningarna är bättre för jordbruket längre söderut. I takt med att EU växer, har de olika regionerna inom unionen fått en större betydelse. EU har också haft en positiv inställning till samarbete med länder i EU:s näromgivning som inte är medlemmar i unionen. Därför finns det en beställning på ett aktivare samarbete mellan de nordiska länderna inom och med EU. Det nordiska samarbetet nu och i framtiden skall ha som ett mål att underlätta livet i norden genom att undanröja de gränshinder som idag ställer till med svårigheter för dem som arbetar, studerar och bor i flera nordiska länder eller som flyttar inom norden så . En ny utredning visar att inplementeringen av EU-direktiv i de nordiska länderna ofta leder till att nya gränshinder uppstår. Det är viktigt att både politiker och myndigheter är medvetna om problemet och motverkar en sådan utveckling.

Ett intressant utspel under nordiska råddets session kom från författaren Gunnar Wetterberg. I en artikel i Dagens nyheter föreslog han att de nordiska länderna skulle gå ihop till en nordisk union. Jag hoppas att idén skall utvecklas vidare även om statsministrarna skyndade sig att meddela att de inte stöder förslaget. Tanken om att skapa en tätare sammanhållning mellan de nordiska länderna fick tidigare i år stöd av f.d. norska utrikesministern Thorvald Stoltenberg som presenterade 13 teser för ett närmare samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. De nordiska länderna skulle ekonomiskt och politiskt vinna mycket på detta och faktum är att man på många fronter redan har ett etablerat samarbete, tex i internationella krishanteringsuppdrag. I Stoltenbergs förslag lyfts särskilt de arktiska områdena upp som ett område där behovet av ökad nordisk närvaro växer i och med att klimatförändringen leder till ett ökat intresse för naturresurserna i norr. Klimatförändringen och åtgärder som föranleds av den är i sig ett stort politikområde där det också finns många möjligheter för både företagsvärlden, forskningen och för politiker att fördjupa samarbetet. Genom ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna underlättas nordbornas vardagsliv och förbättras norden och Östersjöregionens konkurrenskraft i ett större perspektiv. Norden kan och bör fungera som en aktiv pådrivare i klimatpolitiken och verka för att ett ambitiöst globalt klimatavtal godkänns på klimattoppmötet i Danmark i decem-ber.

Insändare. Publicerad i bl.a. Västra Nyland 9.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00