AktuelltKolumn

En samstämmig nordisk röst hörs bättre

10.11.2009 kl. 11:10

Nordiska rådets 61 session hölls i början av november i Stockholm. Många utrikespolitiska frågor väckte stort intresse.

Turbulensen kring Islands ekonomi och Islands eventuella medlemskap i EU innebär att frågan om ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna inom EU är aktuell. Hittills har det nordiska samarbetet inom EU inte varit särskilt samstämmigt. Jordbrukspolitiken är ett bra exempel på att länderna i norden inte alltid tyckt lika. Finland har ofta ensam fått påminna om det ogynnsamma klimatet i norra Europa medan Sverige och Danmark haft en liberalare inställning till en öppen konkurrens eftersom de naturliga förutsättningarna är bättre för jordbruket längre söderut. I takt med att EU växer, har de olika regionerna inom unionen fått en större betydelse. EU har också haft en positiv inställning till samarbete med länder i EU:s näromgivning som inte är medlemmar i unionen. Därför finns det en beställning på ett aktivare samarbete mellan de nordiska länderna inom och med EU. Det nordiska samarbetet nu och i framtiden skall ha som ett mål att underlätta livet i norden genom att undanröja de gränshinder som idag ställer till med svårigheter för dem som arbetar, studerar och bor i flera nordiska länder eller som flyttar inom norden så . En ny utredning visar att inplementeringen av EU-direktiv i de nordiska länderna ofta leder till att nya gränshinder uppstår. Det är viktigt att både politiker och myndigheter är medvetna om problemet och motverkar en sådan utveckling.

Ett intressant utspel under nordiska råddets session kom från författaren Gunnar Wetterberg. I en artikel i Dagens nyheter föreslog han att de nordiska länderna skulle gå ihop till en nordisk union. Jag hoppas att idén skall utvecklas vidare även om statsministrarna skyndade sig att meddela att de inte stöder förslaget. Tanken om att skapa en tätare sammanhållning mellan de nordiska länderna fick tidigare i år stöd av f.d. norska utrikesministern Thorvald Stoltenberg som presenterade 13 teser för ett närmare samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. De nordiska länderna skulle ekonomiskt och politiskt vinna mycket på detta och faktum är att man på många fronter redan har ett etablerat samarbete, tex i internationella krishanteringsuppdrag. I Stoltenbergs förslag lyfts särskilt de arktiska områdena upp som ett område där behovet av ökad nordisk närvaro växer i och med att klimatförändringen leder till ett ökat intresse för naturresurserna i norr. Klimatförändringen och åtgärder som föranleds av den är i sig ett stort politikområde där det också finns många möjligheter för både företagsvärlden, forskningen och för politiker att fördjupa samarbetet. Genom ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna underlättas nordbornas vardagsliv och förbättras norden och Östersjöregionens konkurrenskraft i ett större perspektiv. Norden kan och bör fungera som en aktiv pådrivare i klimatpolitiken och verka för att ett ambitiöst globalt klimatavtal godkänns på klimattoppmötet i Danmark i decem-ber.

Insändare. Publicerad i bl.a. Västra Nyland 9.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15