En samstämmig nordisk röst hörs bättre

10.11.2009 kl. 11:10
Nordiska rådets 61 session hölls i början av november i Stockholm. Många utrikespolitiska frågor väckte stort intresse.

Turbulensen kring Islands ekonomi och Islands eventuella medlemskap i EU innebär att frågan om ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna inom EU är aktuell. Hittills har det nordiska samarbetet inom EU inte varit särskilt samstämmigt. Jordbrukspolitiken är ett bra exempel på att länderna i norden inte alltid tyckt lika. Finland har ofta ensam fått påminna om det ogynnsamma klimatet i norra Europa medan Sverige och Danmark haft en liberalare inställning till en öppen konkurrens eftersom de naturliga förutsättningarna är bättre för jordbruket längre söderut. I takt med att EU växer, har de olika regionerna inom unionen fått en större betydelse. EU har också haft en positiv inställning till samarbete med länder i EU:s näromgivning som inte är medlemmar i unionen. Därför finns det en beställning på ett aktivare samarbete mellan de nordiska länderna inom och med EU. Det nordiska samarbetet nu och i framtiden skall ha som ett mål att underlätta livet i norden genom att undanröja de gränshinder som idag ställer till med svårigheter för dem som arbetar, studerar och bor i flera nordiska länder eller som flyttar inom norden så . En ny utredning visar att inplementeringen av EU-direktiv i de nordiska länderna ofta leder till att nya gränshinder uppstår. Det är viktigt att både politiker och myndigheter är medvetna om problemet och motverkar en sådan utveckling.

Ett intressant utspel under nordiska råddets session kom från författaren Gunnar Wetterberg. I en artikel i Dagens nyheter föreslog han att de nordiska länderna skulle gå ihop till en nordisk union. Jag hoppas att idén skall utvecklas vidare även om statsministrarna skyndade sig att meddela att de inte stöder förslaget. Tanken om att skapa en tätare sammanhållning mellan de nordiska länderna fick tidigare i år stöd av f.d. norska utrikesministern Thorvald Stoltenberg som presenterade 13 teser för ett närmare samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. De nordiska länderna skulle ekonomiskt och politiskt vinna mycket på detta och faktum är att man på många fronter redan har ett etablerat samarbete, tex i internationella krishanteringsuppdrag. I Stoltenbergs förslag lyfts särskilt de arktiska områdena upp som ett område där behovet av ökad nordisk närvaro växer i och med att klimatförändringen leder till ett ökat intresse för naturresurserna i norr. Klimatförändringen och åtgärder som föranleds av den är i sig ett stort politikområde där det också finns många möjligheter för både företagsvärlden, forskningen och för politiker att fördjupa samarbetet. Genom ett närmare samarbete mellan de nordiska länderna underlättas nordbornas vardagsliv och förbättras norden och Östersjöregionens konkurrenskraft i ett större perspektiv. Norden kan och bör fungera som en aktiv pådrivare i klimatpolitiken och verka för att ett ambitiöst globalt klimatavtal godkänns på klimattoppmötet i Danmark i decem-ber.
 

Insändare. Publicerad i bl.a. Västra Nyland 9.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00