Förslaget om ändrad tonnageskattelag har anlänt till riksdagen

11.11.2009 kl. 17:15
Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009.

Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen kom till första behandling på tisdag kväll 10.11.2009. Förhoppningarna är höga på den förnyade lagen. Tonnageskattelagen förväntas förbättra den finska och åländska sjöfartens ställning inom den allt hårdare internationella konkurrensen i branschen.

 

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen. "Det är med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar av tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt."

 

Nauclér efterlyste vissa element som fortfarande behöver bearbetning bl.a. möjligheten till anskaffningsreserveringar och en ändring av beskattningen av vissa varor som säljs på passagerarfartyg. Grundlagsutskottets ordförande Kimmo Sasi påpekade i debatten att övergångsperioden på tre år leder till osäkerhet och är en allt för kort tid för rederier att ändra skattesystem.

 

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

Anförandet återges nedan i sin helhet:

 

 

Ärade herr talman! Sjötransporten är den förhärskande formen av logistik och handel i världen. Cirka 80 procent av Finlands utrikeshandel sker sjövägen. Den allt hårdare internationella konkurrensen inom branschen har lett till utflaggningar av finska fartyg och under de senaste åren har finska transporterares proportionella andel sjunkit till mindre än 20 procent. Också antalet anställda inom den finska sjöfarten har minskat med 1 400 personer sedan 2004. Medelåldern för fartyg inom EU är 12 år och för hela världshandelsflottan cirka 13 år, men de finska handelsfartygen är i genomsnitt knappt 20 år gamla.

EU kommissionen har fastställt riktlinjer för stödsystem inom sjöfarten och kommissionens mål är att stärka den europeiska sjöfartssektorns konkurrenskraft. Av erfarenheter i Europa kan man konstatera att i de stater där skattelättnader vidtagits har en betydande del av tonnagevolymen återregistrerats under nationell flagg. Stödåtgärderna har också haft en positiv inverkan på sysselsättningen inom sjöfartsbranschen och för förnyelsen av flottan. Tonnageskattearrangemang har införts i viktiga konkurrentländer som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.

Den finska lag om tonnageskatt som antogs 2002 betraktades inte som konkurrenskraftig och bara ett enda rederi, som för övrigt inte ens finns kvar, använde sig av systemet. Det är därför med stor spänning som vi sett fram emot den nya lagen. Regeringens proposition om ändringar till tonnageskattelagen är en positiv utveckling. Propositionen visar att regeringen har en vilja att stärka den finska och åländska flottans konkurrenskraft internationellt. Trots dessa positiva steg till förbättringar i lagen om tonnageskatt krävs det vidare arbete för att finska rederier ska ansluta sig till det föreslagna beskattningssystemet.

Ärade herr talman! Det finns problemområden i det nya förslaget. För det första är det så kallade "tidsfönstret" på tre år under vilket ett bolag kan ansöka om godkännande som tonnageskatteskyldig en allt för kort tid. Den skattepolitiska osäkerheten som råder för närvarande gör det osäkert för rederierna att träda in i tonnageskattesystemet, speciellt då rederierna måste binda sig för de följande tio åren. Om man inte alls vet hur skattelagstiftningen kommer att ändras är det allt för osäkert att byta till ett nytt system. Tiden bör därför förlängas till till exempel fem år.

För det andra måste det tas i beaktande att rederier som med säkerhet blir utanför tonnageskatteregimen också har en möjlighet att bilda reserveringar för fartygsanskaffningar och miljöinvesteringar. Hit hör passagerarfartygen och de små rederibolag vilkas skattebörda inte underlättas genom de föreslagna ändringarna av tonnageskattelagen. Det har sagts att inget behöver sägas i propositionen eftersom det redan finns i regeringsprogrammet, och det stämmer. Där sägs att utöver en reform av tonnageskattelagen ska det göras en utredning om möjligheten till att införa reserveringar. Denna utredning bör inledas omedelbart och jag utgår ifrån att utskottet fäster regeringens uppmärksamhet vid löftet.

Vidare verkar det som den nya propositionen har förberetts enligt de stora rederiernas intressen och de små rederibolagen gynnas inte av ändringen i beskattningen. Propositionen skapar en orättvis ställning mellan de små och de stora rederibolagen. Detta är speciellt problematiskt med tanke på att majoriteten av finska rederibolag är småredare. Den finska sjöfartens konkurrenskraft behöver en trovärdig förstärkning, och vi har i det här landet all anledning att stödja entreprenörskap. Vi behöver varje sjöarbetsplats, men också varvsindustrin behöver arbete.

Herr talman! De av regeringen föreslagna förstärkningarna av sjöfarten motsvarar inte målsättningarna i regeringsprogrammet, och jag citerar: "Den finländska sjöfartens konkurrenskraft förbättras så att den ligger på samma nivå som i de viktigaste konkurrentländerna med hjälp av de stödformer som tillåts av EU och genom en revidering av beskattningen av rederier. Tonnageskattelagstiftningen revideras så att den ska bli konkurrenskraftig. Ibruktagandet av generella avsättningar utreds. Målet för havspolitiken är att trygga en positiv utvecklig av den finska handelsflottan, sysselsättningen av finländska sjöfarare samt försörjningsberedskapen." EU tillåter långt mer än vad vi ser prov på nu.

Sammanfattningsvis borde Finland satsa på att stödja sjöfartsbranschen så att vi kan förstärka konkurrenskraften av den finska flottan. Detta betyder ett fördelaktigt system för alla, både små och stora rederier, inklusive passagerarfartyg.

Herr talman! Jag utgår ifrån att utskottet vid behandlingen av den här propositionen också behandlar lagmotion nr 112/2008 om ändring av 5 § lagen om beskattning i vissa fall av varor, som säljes ombord på passagerarfartyg i utrikestrafik. En lagändring som riksdagen bett regeringen komma med i brådskande ordning, men inget har hänt och genom att nu godkänna lagmotionen löses problemet enkelt.

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37