Världens livsmedelsförsörjning allt mer pressad

13.11.2009 kl. 15:25
..."Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen?"...

 

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO:s toppmöte om världens livsmedelssäkerhet går av stapeln nästa vecka i Rom. FAO är FN:s äldsta fackorgan och har som målsättning att utrota hungern i världen. Jag hade äran att få representera Finlands riksdag i ett till toppmötet hörande interparlamentariskt möte, som anordnades på fredagen.

Den främsta målsättningen för det kommande toppmötet är att fastställa åtgärder med hjälp av vilka världens svält och undernäring permanent kunde reduceras. Den globala ekonomiska krisen, de höga livsmedelspriserna och den ökade fattigdomen i världen sätter allt större press på livsmedelsförsörjningen.

Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen? FAO uppskattar att världens livsmedelsproduktion måste öka med 70 procent till år 2050, utan att öka brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen vara det största hotet vi har idag, och det ställer kontinuerligt nya krav på både skogs- och lantbruket.

Forskare framhåller att vi, uttryckligen av miljöskäl, markant måste öka avkastningen av varje hektar åker. Den biologiskt hållbara, noggranna och effektiva odlingen skall eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, växtskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning, god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik och sist men inte minst om kunskap och förutsättningar för småbrukare världen över att öka sin produktion.

Förverkligandet av FAO:s beslut från 1996, som ingår i FN:s milenniemål, om att antalet svältande skall halveras från 800 miljoner fram till 2015 har försvårats avsevärt. Utvecklingen gick åt rätt håll fram till 2007 då den kraftiga prisstegringen på spannmålen medförde en negativ svängning. Idag har den ekonomiska krisen ytterligare förvärrat situationen och för närvarande beräknas andelen svältande mänskor i världen överstiga en miljard! Och trots att skördarna varit goda i år och lagren fyllts på räcker det med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för två år sedan. Alla tänkbara metoder måste användas för att undvika ytterligare en svältkatastrof.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Krönikan publiceras i Syd-Österbotten 14.11.2009

 

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00