AktuelltKolumn

Världens livsmedelsförsörjning allt mer pressad

13.11.2009 kl. 15:25

..."Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen?"...

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO:s toppmöte om världens livsmedelssäkerhet går av stapeln nästa vecka i Rom. FAO är FN:s äldsta fackorgan och har som målsättning att utrota hungern i världen. Jag hade äran att få representera Finlands riksdag i ett till toppmötet hörande interparlamentariskt möte, som anordnades på fredagen.

Den främsta målsättningen för det kommande toppmötet är att fastställa åtgärder med hjälp av vilka världens svält och undernäring permanent kunde reduceras. Den globala ekonomiska krisen, de höga livsmedelspriserna och den ökade fattigdomen i världen sätter allt större press på livsmedelsförsörjningen.

Vi har en enorm utmaning som måste lösas snabbt och ekvationen är ingen lätt nöt att knäcka: Hur öka livsmedelsproduktionen, för att undvika svältkatastrofer, utan att överbelasta miljön eller pådriva klimatförändringen? FAO uppskattar att världens livsmedelsproduktion måste öka med 70 procent till år 2050, utan att öka brukad åkerareal, för att föda de 9 miljarder mänskor som lever då. Samtidigt anses klimatförändringen vara det största hotet vi har idag, och det ställer kontinuerligt nya krav på både skogs- och lantbruket.

Forskare framhåller att vi, uttryckligen av miljöskäl, markant måste öka avkastningen av varje hektar åker. Den biologiskt hållbara, noggranna och effektiva odlingen skall eftersträvas. I praktiken handlar det om växtförädling, väl avvägd gödsling, växtskyddsbekämpning, reducerad jordbearbetning, god vattenekonomi, utnyttjande av ny teknik och sist men inte minst om kunskap och förutsättningar för småbrukare världen över att öka sin produktion.

Förverkligandet av FAO:s beslut från 1996, som ingår i FN:s milenniemål, om att antalet svältande skall halveras från 800 miljoner fram till 2015 har försvårats avsevärt. Utvecklingen gick åt rätt håll fram till 2007 då den kraftiga prisstegringen på spannmålen medförde en negativ svängning. Idag har den ekonomiska krisen ytterligare förvärrat situationen och för närvarande beräknas andelen svältande mänskor i världen överstiga en miljard! Och trots att skördarna varit goda i år och lagren fyllts på räcker det med missväxt i ett av världens stora spannmålsodlingsområden för att en liknande situation ska uppstå som för två år sedan. Alla tänkbara metoder måste användas för att undvika ytterligare en svältkatastrof.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Krönikan publiceras i Syd-Österbotten 14.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15