Debatt om Finland och de arktiska områdena

18.11.2009 kl. 15:00
Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.

Klimatförändringen är redan nu synlig på många håll i de arktiska regionerna. Permafrosten har börjat smälta, isarna blir tunnare. Människor har blivit tvungna att flytta då klimatet förändrats och tidigare trygga fiskevatten och jaktområden blivit farliga att röra sig i. Människor mår också psykiskt illa av den förändring som sker omkring dem.

Ursprungsbefolkningarnas intressen har tyvärr fått en alltför liten uppmärksamhet i den pågående debatten om klimatförändringens följder. Om en stor del av det arktiska området blir obeboeligt, innebär det att många urgamla kulturer och språk kommer att försvinna. Det är en verklig förlust för mänskligheten och en stor människorättslig fråga för ursprungsbefolkningarna.

Klimatförändringen innebär att nya rutter för fartygstrafiken öppnas. Världens länder tävlar nu om att bli delaktiga i de enorma naturrikedomar som finns i de arktiska områdena och som hittills varit onåbara. En stor del av de återstående olje-, gas - och mineralfyndigheterna finns i Arktis. Det är paradoxalt att kampen om de sista outnyttjade jättefyndigheterna av fossila bränslen pågår samtidigt som världens forskarelit varnar för följderna av en fortsatt förbränning av fossila bränslen. Lyckligast för jordklotet och framförallt för Arktis skulle vara att låta naturresurserna vila där de är och att ett internationellt avtal kunde ingås om att Arktis i så stor utsträckning som möjligt kunde fredas mot storskalig exploatering. Tyvärr tyder det mesta på att ett sådant framtidsscenario är högst osannolikt.

Thorvald Stoltenbergs rapport från januari och de 13 åtgärdsförslagen om ett närmare samarbete inom Norden för att förbättra säkerheten handlar framförallt om den arktiska regionen. Svenska riksdagsgruppen anser att många av förslagen om att öka säkerheten och skydda miljön är viktiga och bör förverkligas. Vi anser också att EU bör ha de arktiska frågorna på agendan. Nordiska rådet har redan länge följt med utvecklingen i arktikum och kommer bl.a. år 2011 att ordna en arktisk konferens.

Slutligen vill Svenska riksdagsgruppen påminna om att den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) hade sin 18:e konferens i Nyborg i Danmark i månadsskiftet augusti-september och nästa konferens ordnas i Mariehamn på Åland om ett år. Östersjökonferensen är ett politiskt samarbetsforum mellan parlamentariker i alla Östersjöländerna, inklusive Ryssland. Alla regionala och nationella länder deltar, även Europaparlamentet. I år leder jag BSPC och viceordföranden kommer från den ryska duman. Östersjökonferensen kompletterar på ett viktigt sätt Nordiska rådets verksamhet. Båda behövs. Vi föreslår därför att riksdagen i fortsättningen också vid denna årligen återkommande debatt lägger till en rapport från den Finländska delegationen för den parlamentariska Östersjökonferensen och även en rapport från den finländska delegationen för det parlamentariska arktiska samarbetet.
 

 

Christina Gestrin höll gruppanförandet 18.11.2009.

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00