Debatt om Finland och de arktiska områdena

18.11.2009 kl. 15:00
Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.

Klimatförändringen är redan nu synlig på många håll i de arktiska regionerna. Permafrosten har börjat smälta, isarna blir tunnare. Människor har blivit tvungna att flytta då klimatet förändrats och tidigare trygga fiskevatten och jaktområden blivit farliga att röra sig i. Människor mår också psykiskt illa av den förändring som sker omkring dem.

Ursprungsbefolkningarnas intressen har tyvärr fått en alltför liten uppmärksamhet i den pågående debatten om klimatförändringens följder. Om en stor del av det arktiska området blir obeboeligt, innebär det att många urgamla kulturer och språk kommer att försvinna. Det är en verklig förlust för mänskligheten och en stor människorättslig fråga för ursprungsbefolkningarna.

Klimatförändringen innebär att nya rutter för fartygstrafiken öppnas. Världens länder tävlar nu om att bli delaktiga i de enorma naturrikedomar som finns i de arktiska områdena och som hittills varit onåbara. En stor del av de återstående olje-, gas - och mineralfyndigheterna finns i Arktis. Det är paradoxalt att kampen om de sista outnyttjade jättefyndigheterna av fossila bränslen pågår samtidigt som världens forskarelit varnar för följderna av en fortsatt förbränning av fossila bränslen. Lyckligast för jordklotet och framförallt för Arktis skulle vara att låta naturresurserna vila där de är och att ett internationellt avtal kunde ingås om att Arktis i så stor utsträckning som möjligt kunde fredas mot storskalig exploatering. Tyvärr tyder det mesta på att ett sådant framtidsscenario är högst osannolikt.

Thorvald Stoltenbergs rapport från januari och de 13 åtgärdsförslagen om ett närmare samarbete inom Norden för att förbättra säkerheten handlar framförallt om den arktiska regionen. Svenska riksdagsgruppen anser att många av förslagen om att öka säkerheten och skydda miljön är viktiga och bör förverkligas. Vi anser också att EU bör ha de arktiska frågorna på agendan. Nordiska rådet har redan länge följt med utvecklingen i arktikum och kommer bl.a. år 2011 att ordna en arktisk konferens.

Slutligen vill Svenska riksdagsgruppen påminna om att den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) hade sin 18:e konferens i Nyborg i Danmark i månadsskiftet augusti-september och nästa konferens ordnas i Mariehamn på Åland om ett år. Östersjökonferensen är ett politiskt samarbetsforum mellan parlamentariker i alla Östersjöländerna, inklusive Ryssland. Alla regionala och nationella länder deltar, även Europaparlamentet. I år leder jag BSPC och viceordföranden kommer från den ryska duman. Östersjökonferensen kompletterar på ett viktigt sätt Nordiska rådets verksamhet. Båda behövs. Vi föreslår därför att riksdagen i fortsättningen också vid denna årligen återkommande debatt lägger till en rapport från den Finländska delegationen för den parlamentariska Östersjökonferensen och även en rapport från den finländska delegationen för det parlamentariska arktiska samarbetet.
 

 

Christina Gestrin höll gruppanförandet 18.11.2009.

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30