Vad ska en medborgare tro?

20.11.2009 kl. 14:20
Nylund: Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

 

Senaste tisdag beslöt Halke-ministergruppen att samarbetsriktningen för Mellersta Österbotten blir Vasa framom Uleåborg. Statsrådet fastställde beslutet nu på fredagen. Det massiva arbetet som gjorts på alla plan och fronter för Karleby har lönat sig!

Grundlagens formulering, att förvaltningsindelningar skall göras så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tjänster på det egna språket tryggas på lika grunder, avgjorde tvisten genom grundlagsutskottets betänkande och Folktingets anmälan till justitiekanslern. Beslutet är alltså klart, i förordning fastslås att Mellersta Österbottens samarbetsinriktning är söderut och beslutet är inte tidsbegränsat. Trots detta fortsätter minister Kiviniemi sin kamp för norrinriktningen, och föreslår i en kläm att överföringen norrut sker efter ett år. Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

Ett annat ärende som måste vara svårt för en mediekonsument att få grepp om är det mycket omdiskuterade lagförslaget om produktion av genmodifierade växter, gmo, som var uppe i remissdebatt i torsdagens plenum. När lagen behandlats i media, även senaste vecka, har den ofta presenterats som lagen som tillåter gmo-odling i Finland. Det är helt fel. Det är redan idag fullt lagligt att i Finland odla godkända genmodifierade växter som godkänts av EU. Idag finns inga godkända gmo-växter som lämpar sig för odling här, men de kommer och då ska vi vara redo. För att på ett säkert sätt kunna hantera situationen med genmodifierad odling, när den väl står inför vår dörr, måste vår lagstiftning vara ajour.

Lagförslaget reglerar och ställer randvillkor. EU tillåter för närvarande inte att man i ett medlemsland gör någon form av odling omöjlig vare sig det gäller vanlig, ekologisk eller genmodifierad odling. EU har också mycket stränga krav när det gäller godkännande av grödor för odling, av till exempel foderväxter har hittills bara några typer av majs godkänts. I Finland regleras användningen av genmodifierat i gentekniklagen, som förutsätter att all hantering är trygg, etisk och i enlighet med försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen ligger också som grund för lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter.

Lagförslaget strävar uttryckligen till att förhindra att genmodifierade grödor blandas med konventionellt eller naturenligt odlade och reglerar ansvarsförhållanden och eventuella skadestånd ifall genmodifierat sprider sig till grannens odlingar. Den skapar så noggranna ramar som möjligt för genmodifierad växtodling med bland annat skyddszoner, anmälnings och skolningsplikt för odlarna, markägares tillåtelse på arrendemark och registrering av odlingen i offentliga register.

Inom EU måste livsmedel märkas ifall den innehåller mer än 0,9 procent genmodifierade ingredienser. Det innebär i praktiken nolltolerans. Signaler från EU:s ministerråd antyder att en majoritet av länderna kan tänka sig att acceptera inrättande av gmo-fria zoner, och lagförslaget innehåller också möjligheten av skapa sådana zoner. Det här är en linje som Finland också stöder starkt i EU.

Det absolut viktigaste är ändå att konsumenten vet, vad han eller hon köper. Lagen garanterar att så är fallet också i fortsättningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Österbottens tidning 21.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00