Vad ska en medborgare tro?

20.11.2009 kl. 14:20
Nylund: Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

 

Senaste tisdag beslöt Halke-ministergruppen att samarbetsriktningen för Mellersta Österbotten blir Vasa framom Uleåborg. Statsrådet fastställde beslutet nu på fredagen. Det massiva arbetet som gjorts på alla plan och fronter för Karleby har lönat sig!

Grundlagens formulering, att förvaltningsindelningar skall göras så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens tjänster på det egna språket tryggas på lika grunder, avgjorde tvisten genom grundlagsutskottets betänkande och Folktingets anmälan till justitiekanslern. Beslutet är alltså klart, i förordning fastslås att Mellersta Österbottens samarbetsinriktning är söderut och beslutet är inte tidsbegränsat. Trots detta fortsätter minister Kiviniemi sin kamp för norrinriktningen, och föreslår i en kläm att överföringen norrut sker efter ett år. Beslutet är ett, ministerns budskap ett annat. Vad ska en medborgare tro?

Ett annat ärende som måste vara svårt för en mediekonsument att få grepp om är det mycket omdiskuterade lagförslaget om produktion av genmodifierade växter, gmo, som var uppe i remissdebatt i torsdagens plenum. När lagen behandlats i media, även senaste vecka, har den ofta presenterats som lagen som tillåter gmo-odling i Finland. Det är helt fel. Det är redan idag fullt lagligt att i Finland odla godkända genmodifierade växter som godkänts av EU. Idag finns inga godkända gmo-växter som lämpar sig för odling här, men de kommer och då ska vi vara redo. För att på ett säkert sätt kunna hantera situationen med genmodifierad odling, när den väl står inför vår dörr, måste vår lagstiftning vara ajour.

Lagförslaget reglerar och ställer randvillkor. EU tillåter för närvarande inte att man i ett medlemsland gör någon form av odling omöjlig vare sig det gäller vanlig, ekologisk eller genmodifierad odling. EU har också mycket stränga krav när det gäller godkännande av grödor för odling, av till exempel foderväxter har hittills bara några typer av majs godkänts. I Finland regleras användningen av genmodifierat i gentekniklagen, som förutsätter att all hantering är trygg, etisk och i enlighet med försiktighetsprincipen. Försiktighetsprincipen ligger också som grund för lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter.

Lagförslaget strävar uttryckligen till att förhindra att genmodifierade grödor blandas med konventionellt eller naturenligt odlade och reglerar ansvarsförhållanden och eventuella skadestånd ifall genmodifierat sprider sig till grannens odlingar. Den skapar så noggranna ramar som möjligt för genmodifierad växtodling med bland annat skyddszoner, anmälnings och skolningsplikt för odlarna, markägares tillåtelse på arrendemark och registrering av odlingen i offentliga register.

Inom EU måste livsmedel märkas ifall den innehåller mer än 0,9 procent genmodifierade ingredienser. Det innebär i praktiken nolltolerans. Signaler från EU:s ministerråd antyder att en majoritet av länderna kan tänka sig att acceptera inrättande av gmo-fria zoner, och lagförslaget innehåller också möjligheten av skapa sådana zoner. Det här är en linje som Finland också stöder starkt i EU.

Det absolut viktigaste är ändå att konsumenten vet, vad han eller hon köper. Lagen garanterar att så är fallet också i fortsättningen.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publiceras i Österbottens tidning 21.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00