Lagen om GMO

23.11.2009 kl. 15:40
Lagen om produktion av genetiskt modifierade växter behövs för att det i dag saknas bestämmelser om hur produktionen av genomodifierade växter kan ske.

Syftet med lagen är att förhindra spridning av modifierade växtsorter och inblandning av genetiskt modifierat material i konventionellt eller ekologiskt producerade växter.
Genom lagen vill man skapa regler för odlingen av modifierade sorter och ett regelverk för ersättningsförfarandet vid ekonomisk skada som uppstår som en följd av inblandning och spridning av genmodifierade växter. Det handlar alltså om hur samexistensen mellan olika produktionssätt ska garanteras. Samexistensbegreppet innebär odling av sådana genetiskt modifierade växtsorter som har konstaterats vara säkra med tanke på människorna, djuren och miljön och som fått marknadsföringstillstånd.

Lain taustalla on muuntogeenisten kasvien viljelyn yleistyminen maailmalla. EU:ssa tehdään päätöksiä muuntogeenisistä organismeista koostuvien tai niitä jo sisältävien tuotteiden päästämisestä markkinoille. EU on tähän mennessä hyväksynyt muutamien maissilajikkeiden kaupallisen viljelyn ja kaksi puutarhaneilikkalajia on hyväksytty viljeltäviksi. Käsiteltävänä on muuntogeenisen soijalajikkeen lupahakemus. Suurin osa muuntogeenisten lajikkeiden viljelystä tapahtuu Etelä-Euroopassa, jossa viljelypinta-ala on jo ylittänyt 100 000 hehtaaria. Muuntogeenistä soijaa tuodaan lähes kaikkiin EU-maihin ja sitä käytetään rehuna ja elintarvikkeissa.

EU-lainsäädäntö edellyttää, että kaikki jäsenmaat itse säätelevät muuntogeenisten viljelykasvien sekä tavanomaisen ja luonnonmukaisen tuotannon rinnakkaiselosta. EU:n suosituksen mukaan ei mitään viljelymuotoa, ei tavanomaista, luonnonmukaista eikä muuntogeenistä viljelyä saa sulkea pois. Mutta samalla EU vaatii, että on kyettävä ylläpitämään erilaisia maatalouden tuotantojärjestelmiä, jotta käytännössä maanviljelijän on mahdollista valita viljelytapa.

Rinnakkaiselon toteuttamiseksi on otettava huomioon lajikohtaiset biologiset erot, esimerkiksi kasvien pölytysjärjestelmät ja siementen leviäminen ja selviytyminen. On erittäin tärkeää, että viljelijöillä on käytettävissään selkeät käytännön sovellusta koskevat säännöt, ettei vahinkoa pääse tapahtumaan. Naapurimaatilan ei pitäisi tarvita olla peloissaan muuntogeenisten kasvien sekoittumisesta tavanomaiseen tai luonnonmukaiseen maanviljelyyn.

Viktigt är att påpeka att man inte i Finland ännu odlar genmodifierade växter förutom i försökssyfte. Om försöksodling stipuleras i andra lagar. Man tror att en genmodifierad potatissort kommer att vara den första genmodifierade växten som eventuellt tas i bruk i Finland. Om det sker, måste det finnas klara regler för hur sådan odling kan ske. I lagen föreslås ett skyddsavstånd på 18 meter till konventionellt odlad potatis och 30 meter till ekologiskt odlad potatis. Skyddsavståndet har fastställts på basis av växtartens och sorternas specifika egenskaper som också har med pollinationen att göra. Det här är egentligen, så som också minister Anttila konstaterade tidigare, den allra svåraste frågan. Hur ska man kunna garantera att pollinerande insekter inte sprider pollen långa vägar? Hur kan man garantera att bredden på skyddszoner för korsblommiga växter är tillräckliga? Den frågan kommer man att vara tvungen att återkomma till den dagen det helt enkelt blir aktuellt att till exempel odla genomodifierad ryps eller raps.

Den här lagen handlar inte om att säga ja eller nej till genmodifiering. Den handlar uttryckligen om att försäkra sig om att man ska kunna välja, och också välja bort, genmodifierade produkter om man så önskar och genomodifierad odling om man så önskar. I Finland har vi inte några stora erfarenheter att genmanipulerade växter hittills, och den lag vi nu behandlar förbereder oss för en situation i framtiden, en situation där eventuellt någon jordbrukare väljer att odla genmodifierade växtsorter.

En helt annan fråga är om den finländska konsumenten vill ha genmodifierade produkter eller om genmodifierade växtsorter enbart blir en marginell företeelse här hos oss i Finland. Utgångspunkten i Finland har helt rätt varit en försiktig förhållning men samtidigt en strävan att inom forskningen aktivt följa med utvecklingen. Rätt anser jag också det att Finland inom EU strävar efter att EU:s medlemsländer får bestämmanderätt om vilka genmodifierade arter som tillåts i respektive land.

Tal i plenum 19.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00