Syftet med lagen är att förhindra spridning av modifierade växtsorter och inblandning av genetiskt modifierat material i konventionellt eller ekologiskt producerade växter.
Genom lagen vill man skapa regler för odlingen av modifierade sorter och ett regelverk för ersättningsförfarandet vid ekonomisk skada som uppstår som en följd av inblandning och spridning av genmodifierade växter. Det handlar alltså om hur samexistensen mellan olika produktionssätt ska garanteras. Samexistensbegreppet innebär odling av sådana genetiskt modifierade växtsorter som har konstaterats vara säkra med tanke på människorna, djuren och miljön och som fått marknadsföringstillstånd.
Lain taustalla on muuntogeenisten kasvien viljelyn yleistyminen maailmalla. EU:ssa tehdään päätöksiä muuntogeenisistä organismeista koostuvien tai niitä jo sisältävien tuotteiden päästämisestä markkinoille. EU on tähän mennessä hyväksynyt muutamien maissilajikkeiden kaupallisen viljelyn ja kaksi puutarhaneilikkalajia on hyväksytty viljeltäviksi. Käsiteltävänä on muuntogeenisen soijalajikkeen lupahakemus. Suurin osa muuntogeenisten lajikkeiden viljelystä tapahtuu Etelä-Euroopassa, jossa viljelypinta-ala on jo ylittänyt 100 000 hehtaaria. Muuntogeenistä soijaa tuodaan lähes kaikkiin EU-maihin ja sitä käytetään rehuna ja elintarvikkeissa.
EU-lainsäädäntö edellyttää, että kaikki jäsenmaat itse säätelevät muuntogeenisten viljelykasvien sekä tavanomaisen ja luonnonmukaisen tuotannon rinnakkaiselosta. EU:n suosituksen mukaan ei mitään viljelymuotoa, ei tavanomaista, luonnonmukaista eikä muuntogeenistä viljelyä saa sulkea pois. Mutta samalla EU vaatii, että on kyettävä ylläpitämään erilaisia maatalouden tuotantojärjestelmiä, jotta käytännössä maanviljelijän on mahdollista valita viljelytapa.
Rinnakkaiselon toteuttamiseksi on otettava huomioon lajikohtaiset biologiset erot, esimerkiksi kasvien pölytysjärjestelmät ja siementen leviäminen ja selviytyminen. On erittäin tärkeää, että viljelijöillä on käytettävissään selkeät käytännön sovellusta koskevat säännöt, ettei vahinkoa pääse tapahtumaan. Naapurimaatilan ei pitäisi tarvita olla peloissaan muuntogeenisten kasvien sekoittumisesta tavanomaiseen tai luonnonmukaiseen maanviljelyyn.
Viktigt är att påpeka att man inte i Finland ännu odlar genmodifierade växter förutom i försökssyfte. Om försöksodling stipuleras i andra lagar. Man tror att en genmodifierad potatissort kommer att vara den första genmodifierade växten som eventuellt tas i bruk i Finland. Om det sker, måste det finnas klara regler för hur sådan odling kan ske. I lagen föreslås ett skyddsavstånd på 18 meter till konventionellt odlad potatis och 30 meter till ekologiskt odlad potatis. Skyddsavståndet har fastställts på basis av växtartens och sorternas specifika egenskaper som också har med pollinationen att göra. Det här är egentligen, så som också minister Anttila konstaterade tidigare, den allra svåraste frågan. Hur ska man kunna garantera att pollinerande insekter inte sprider pollen långa vägar? Hur kan man garantera att bredden på skyddszoner för korsblommiga växter är tillräckliga? Den frågan kommer man att vara tvungen att återkomma till den dagen det helt enkelt blir aktuellt att till exempel odla genomodifierad ryps eller raps.
Den här lagen handlar inte om att säga ja eller nej till genmodifiering. Den handlar uttryckligen om att försäkra sig om att man ska kunna välja, och också välja bort, genmodifierade produkter om man så önskar och genomodifierad odling om man så önskar. I Finland har vi inte några stora erfarenheter att genmanipulerade växter hittills, och den lag vi nu behandlar förbereder oss för en situation i framtiden, en situation där eventuellt någon jordbrukare väljer att odla genmodifierade växtsorter.
En helt annan fråga är om den finländska konsumenten vill ha genmodifierade produkter eller om genmodifierade växtsorter enbart blir en marginell företeelse här hos oss i Finland. Utgångspunkten i Finland har helt rätt varit en försiktig förhållning men samtidigt en strävan att inom forskningen aktivt följa med utvecklingen. Rätt anser jag också det att Finland inom EU strävar efter att EU:s medlemsländer får bestämmanderätt om vilka genmodifierade arter som tillåts i respektive land.
Tal i plenum 19.11.2009
