Förbättrad service måste vara målet i förvaltningsreformer

30.11.2009 kl. 13:05
Den förda politiken under de senaste åren har visat att regeringens mål är att skapa möjligast stora förvaltningsenheter oberoende av verksamhet. Risken med en sådan politik är att man glömmer bort att också mindre strukturer kan vara effektiva och fungerande.

Ett annat spår, som regeringen inte hittills på allvar har varit intresserad av att pröva på, är ett djupare nätverkssamarbete kommuner emellan och större satsningar på IT- baserad invånarservice.

Då det gäller huvudstadsregionen har kommunminister Kiviniemi klart visat vad hon vill och föregått de pågående utredningarna. Minister Kiviniemi har flera gånger uttalat sig starkt för en sammanslagning av huvudstadsregionens städer. Hon vill skapa en för Finlands förhållanden jätte stad, där en femtedel av landets befolkning skulle bo. Mari Kiviniemi har flera gånger uttalar sig nedlåtande om städernas intresse för samarbete, trots att märkbara samarbetsprojekt genomförts under de senaste åren. Esbo har denna vecka i offentligheten korrigerat ministerns felaktiga uppgifter om att Esbo inte skulle ha skött sin del av den sociala bostadsproduktionen i regionen och konstaterat att Esbo proportionellt sätt tagit ett lika stort ansvar för den som huvudstadsregionens övriga städer. Det som oroar mig särskilt mycket är att ministern inte hittills gett stor vikt vid närdemokratiaspekten. Invånarnas kontakt till beslutsfattare och möjlighet att påverka sin egen omgivning är lika viktig för invånarna i huvudstadsregionens städer som i övriga delar av landet. I en jättestad skulle demokratiaspekten försvagas markant.

Det är klart att regeringen bör förbereda sig på en framtid där allt färre finländare försörjer en allt äldre befolkning och anpassa servicemodellerna efter det. Just nu finns i alla fall en risk för att förändringarna inom förvaltningen på alla nivåer i samhället är så stora och går så snabbt att tjänstemännen får svårt att hinna sköta alla sina normala arbetsuppgifter. Alla regionpolitiska åtgärder stöder inte heller samma mål. Man får ibland en känsla av att t.ex. utlokaliseringspolitiken inte går i takt med de allt strängare kraven på att effektivera och sammanföra verksamheter i huvudstadsregionen. Det har också visat sig att Finland håller på att bli efter de andra nordiska länderna då det gäller att utveckla det digitala servicenätet. En arbetsgrupp har under ledning av kommunförbundet bl.a. föreslagit en modell för att utveckla en IT-baserad service på svenska i huvudstadsregionen. Enligt uppgift har Helsingfors hittills bromsat en vidareutveckling av projektet, vilket är mycket beklagligt. Förhoppningsvis sker det något positivt inom detta område under det inkommande året.

Lagstiftningen i hela landet bör utvecklas så att individer ges större frihet att välja sin serviceform själv. Servicen på nätet måste fås att fungera på ett heltäckande och användarvänligt sätt. Familjer bör kunna välja ett daghem, en närskola eller ett bibliotek i en annan kommun än den man själv bor i. Regeringens uppgift måste vara att stöda möjligheten att styra skattemedel så, att statsandelen följer med kommuninvånaren oberoende av kommun. Den nya hälsovårdslagen öppnar möjligheten för invånarna att själva välja hälsocentral, vilket också ökar kommuninvånarnas valfrihet.
 

Insändare, publicerad i HBL 30.11.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40