Möjligheten till ställningstaganden i subsidaritetsfrågor garanterad

01.12.2009 kl. 16:40

Talmanskonferensens förslag till ändring av riksdagens arbetsordning är nu färdigt behandlat (TKF 2/2009). Ärendet slutfördes i plenum på måndag kväll då också Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll ett anförande i ärendets sista behandling.

Ändringen till arbetsordningen berör Ålands möjligheter till ställningstaganden gällande subsidaritetsfrågor. I texten tillförsäkras Ålands lagting rätten att få sina synpunkter vidareförda oberoende om riksdagen gör en anmärkning i ärendet eller ej. Däremot kvarstår problemet med de två röster Finland får, och som enligt riksdagens arbetsordning båda nu kommer att tillfalla riksdagen.

Ytterligare information: Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984. Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

Anförandet återges nedan i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Ålands lagting godkände som den sista lagstiftande församlingen Lissabonfördraget i veckan. Riksdagsordningen ändras nu för att tillförsäkra övervakningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. De utmynnar i korthet för Ålands del i att lagtinget alltid har rätt att framföra sin åsikt och alltid rätt att få den förd vidare oavsett om riksdagen för egen del avser framföra en anmärkning eller inte.

Denna lösning kan ge sken av att Ålands lagting skulle få en ställning som motsvarar dess konstitutionella ställning, men så är inte fallet. EU känner inte självstyrande områden som medlemmar och därför har alla autonoma områden som kunnat välja valt att stå utanför EU. Inom gemenskapen finns bara Åland. Det innebär att Åland ofta jämförs med de regioner som olika federativa medlemsländer består av, och därmed jämförs också ofta Ålands lagting med ett regionalt parlament.

Men Finland är ingen federativ stat utan har ett asymmetriskt system. Ålands lagting jämförs nu inte med ett nationellt parlament, men har inte heller ställning av ett regionalt parlament. Finlands riksdag har inte två kammare för att kunna tillförsäkra regionernas intressen men får ändå två röster. Den ena borde ha gått till Ålands lagting. Så kommer inte att ske enligt det ändringsförslag som nu behandlas.

Herr talman! Jag ser det därför som ytterst viktigt att utvecklingen följs noga och att systemet utvärderas. Det finns mellanformer mellan att låta Åland använda den ena rösten och att inte låta Åland använda den, nämligen diskussion, jämkning, dialog så att man på det sättet uppnår ett samförstånd och båda parternas intressen framförs. Det är min förhoppning att systemet med två röster inte ska behöva tillämpas, och om så skulle ske, att Finlands riksdag och Ålands lagting inte ska ha olika åsikter. Men om så skulle ske så är det min förhoppning att Ålands åsikt också kommer att kunna beaktas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00