Möjligheten till ställningstaganden i subsidaritetsfrågor garanterad

01.12.2009 kl. 16:40

Talmanskonferensens förslag till ändring av riksdagens arbetsordning är nu färdigt behandlat (TKF 2/2009). Ärendet slutfördes i plenum på måndag kväll då också Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll ett anförande i ärendets sista behandling.

Ändringen till arbetsordningen berör Ålands möjligheter till ställningstaganden gällande subsidaritetsfrågor. I texten tillförsäkras Ålands lagting rätten att få sina synpunkter vidareförda oberoende om riksdagen gör en anmärkning i ärendet eller ej. Däremot kvarstår problemet med de två röster Finland får, och som enligt riksdagens arbetsordning båda nu kommer att tillfalla riksdagen.

Ytterligare information: Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984. Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

Anförandet återges nedan i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Ålands lagting godkände som den sista lagstiftande församlingen Lissabonfördraget i veckan. Riksdagsordningen ändras nu för att tillförsäkra övervakningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. De utmynnar i korthet för Ålands del i att lagtinget alltid har rätt att framföra sin åsikt och alltid rätt att få den förd vidare oavsett om riksdagen för egen del avser framföra en anmärkning eller inte.

Denna lösning kan ge sken av att Ålands lagting skulle få en ställning som motsvarar dess konstitutionella ställning, men så är inte fallet. EU känner inte självstyrande områden som medlemmar och därför har alla autonoma områden som kunnat välja valt att stå utanför EU. Inom gemenskapen finns bara Åland. Det innebär att Åland ofta jämförs med de regioner som olika federativa medlemsländer består av, och därmed jämförs också ofta Ålands lagting med ett regionalt parlament.

Men Finland är ingen federativ stat utan har ett asymmetriskt system. Ålands lagting jämförs nu inte med ett nationellt parlament, men har inte heller ställning av ett regionalt parlament. Finlands riksdag har inte två kammare för att kunna tillförsäkra regionernas intressen men får ändå två röster. Den ena borde ha gått till Ålands lagting. Så kommer inte att ske enligt det ändringsförslag som nu behandlas.

Herr talman! Jag ser det därför som ytterst viktigt att utvecklingen följs noga och att systemet utvärderas. Det finns mellanformer mellan att låta Åland använda den ena rösten och att inte låta Åland använda den, nämligen diskussion, jämkning, dialog så att man på det sättet uppnår ett samförstånd och båda parternas intressen framförs. Det är min förhoppning att systemet med två röster inte ska behöva tillämpas, och om så skulle ske, att Finlands riksdag och Ålands lagting inte ska ha olika åsikter. Men om så skulle ske så är det min förhoppning att Ålands åsikt också kommer att kunna beaktas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37