Möjligheten till ställningstaganden i subsidaritetsfrågor garanterad

01.12.2009 kl. 16:40

Talmanskonferensens förslag till ändring av riksdagens arbetsordning är nu färdigt behandlat (TKF 2/2009). Ärendet slutfördes i plenum på måndag kväll då också Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér höll ett anförande i ärendets sista behandling.

Ändringen till arbetsordningen berör Ålands möjligheter till ställningstaganden gällande subsidaritetsfrågor. I texten tillförsäkras Ålands lagting rätten att få sina synpunkter vidareförda oberoende om riksdagen gör en anmärkning i ärendet eller ej. Däremot kvarstår problemet med de två röster Finland får, och som enligt riksdagens arbetsordning båda nu kommer att tillfalla riksdagen.

Ytterligare information: Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984. Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

Anförandet återges nedan i sin helhet:

Elisabeth Nauclér /r: Ärade herr talman! Ålands lagting godkände som den sista lagstiftande församlingen Lissabonfördraget i veckan. Riksdagsordningen ändras nu för att tillförsäkra övervakningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. De utmynnar i korthet för Ålands del i att lagtinget alltid har rätt att framföra sin åsikt och alltid rätt att få den förd vidare oavsett om riksdagen för egen del avser framföra en anmärkning eller inte.

Denna lösning kan ge sken av att Ålands lagting skulle få en ställning som motsvarar dess konstitutionella ställning, men så är inte fallet. EU känner inte självstyrande områden som medlemmar och därför har alla autonoma områden som kunnat välja valt att stå utanför EU. Inom gemenskapen finns bara Åland. Det innebär att Åland ofta jämförs med de regioner som olika federativa medlemsländer består av, och därmed jämförs också ofta Ålands lagting med ett regionalt parlament.

Men Finland är ingen federativ stat utan har ett asymmetriskt system. Ålands lagting jämförs nu inte med ett nationellt parlament, men har inte heller ställning av ett regionalt parlament. Finlands riksdag har inte två kammare för att kunna tillförsäkra regionernas intressen men får ändå två röster. Den ena borde ha gått till Ålands lagting. Så kommer inte att ske enligt det ändringsförslag som nu behandlas.

Herr talman! Jag ser det därför som ytterst viktigt att utvecklingen följs noga och att systemet utvärderas. Det finns mellanformer mellan att låta Åland använda den ena rösten och att inte låta Åland använda den, nämligen diskussion, jämkning, dialog så att man på det sättet uppnår ett samförstånd och båda parternas intressen framförs. Det är min förhoppning att systemet med två röster inte ska behöva tillämpas, och om så skulle ske, att Finlands riksdag och Ålands lagting inte ska ha olika åsikter. Men om så skulle ske så är det min förhoppning att Ålands åsikt också kommer att kunna beaktas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30