Mats i plenum den 30 november:

02.12.2009 kl. 09:45
"SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna."

 

Värderade herr talman, arvoisa herra puhemies!

Riksdagen behandlar nu ett mycket viktigt lagpaket baserat på regeringsprogrammet, där antalet semesterdagar utökas från 25 till 26 för husdjursproducenter, pälsdjursuppfödarna får ett eget avbytarsystem med 14 semesterdagar och ett försök med vikariehjälp för renskötare inleds.
 

SFP har länge efterlyst både förbättringar i jordbrukarnas system och ett eget avbytarsystem för pälsfarmarna. Nu får vi båda och dessutom förbättrad social trygghet för renskötarna. Avbytarsystem och vikariehjälp bidrar starkt till bättre ork i arbetet och bättre arbetshälsa för den yrkeskår som annars är bunden till djurskötsel 365 dagar i året. Det kan vara värt att påpeka att rätten till semester för jordbrukare och pälsfarmare givetvis inte vare sig kan eller ska jämföras med en löntagares semester. Även efter utvidgningen av semesterrätten har husdjursproducenten 339 arbetsdagar per år och pälsfarmaren 351 dagar.

Arvoisa puhemies!

Totean, että tilastot näyttävät, että nykyisestä 25 päivän vuosilomaoikeudesta lomituspäiviä käytettiin vuonna 2008 keskimäärin 24,8 päivää, eli Mela ja kuntien paikallisyksiköt ovat näyttäneet, että ne osaavat hommansa. Mutta on myös syytä todeta, että on jatkuvasti pulaa ammattitaitoisista lomittajista, ja kotieläintuottajat eivät voi läheskään aina käyttää sijaisapua, esimerkiksi äitiys- tai isyyslomalla, vaan vain pientä osaa ostotunneista eli tuettua sijaisapua käytetään tänään hyväksi.

Siksi olen erittäin tyytyväinen, että sosiaali- ja terveysvaliokunta, kuten myös maa- ja metsätalousvaliokunta vahvasti nostavat esille lomituksen ja lomitusalan houkuttelevuuden. Kaikki toimet, joilla voi parantaa maatalouslomittajien asemaa ja ammatin vetovoimaa, ovat erittäin tervetulleita. Onneksi meillä on jo valmiita suunnitelmia. Hallitusohjelmassa sanotaan, että hallitus ryhtyy asteittain toteuttamaan maatalouslomituksen kehittämistyöryhmän ehdotuksia.

Samalla, kun kiitän ministeri Risikkoa ja hallitusta hyvin tehdystä työstä, katson, että sosiaali- ja terveysvaliokunnan mietintö ja maa- ja metsätalousvaliokunnan lausunto pitää tärkeänä, että hallitus kiireellisesti parantaa lomittajien työehtoja, ja erityisesti mainitsen osa-aikatyön vähentämisen niin kuin ed. Kähkönenkin.

Tässä työryhmän mietinnössä on viisi toimenpide-ehdotusta, suurin osa niistä kustannusneutraaleja. Voin mainita esimerkiksi vuosilomaoikeuden perusteena olevan kotieläinyksikkörajan nostamisen, samanaikaisesti pidettävien vuosilomapäivien lisäämisen useamman yrittäjän tiloilla kustannusneutraalisti, tuetun maksullisen lomittaja-avun hinnoittelun muuttamisen, vuosiloma- ja sijaisapulomitukseen kuuluvien tehtävien laajentamisen - se tosin maksaa kyllä - ja maatalousyrityskohtaisen perehdyttäminen, jotta voidaan lisätä lomittajan työpäivän pituutta.

Järjestelmän toimivuus ja mahdollisuus saada uusia työntekijöitä ammattiin ja pitää vanhat, kokeneet työntekijtä menevät yksi yhteen. On erittäin tärkeää myös järjestelmän käyttäjille, että meillä on hyviä lomittajia.

Lyckligtvis, värderade talman, har vi beredskap och redskap att åstadkomma ytterligare förbättringar och detta via social- och hälsovårdsministeriets arbetsgruppsbetänkande 2006:40 "Maatalouslomituksen kehittämismahdollisuuksia". Många av de förslag som arbetsgruppen avger är dessutom kostnadsneutrala till sin natur och innebär mycket små kostnader för förverkligande, eller inga alls.

Jag vill tacka omsorgsminister Risikko och vår regering för väl utförd lagberedning och social- och hälsovårdsutskottet för god utförd beredning här i riksdagen. Samtidigt ser jag både betänkandet från social- och hälsovårdsutskottet och utlåtandet från jord- och skogsbruksutskottet som en stark uppmaning till regeringen att fortsättningsvis utveckla jordbrukets avbytarsystem och utvidga pälsdjursuppfödarnas stegvis, förutsatt att det fungerar lika bra som jordbrukarnas.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00