Miljö och glesbygd viktiga för riksdagen

12.12.2009 kl. 12:00
Senaste onsdag slog finansutskottet fast sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt tog man också ställning till hur riksdagens s.k. fördelningspott på 41 miljoner skall uppdelas. Traditionellt har över hälften gått till vägunderhåll och andra projekt som stöder goda förbindelser. Denna gång utgör kommunikationerna ungefär en fjärdedel av pengarna och detta gynnar exempelvis skärgården som får extra pengar för förbindelsetrafik.

Överlag prioriteras sysselsättning, miljö och glesbygd högt denna gång. Det ligger helt i linje med Svenska folkpartiets värderingar! Vår gemensamma miljö är oerhört viktig och finansutskottet satsar sammanlagt nästan sex miljoner extra på att garantera fungerande avloppslösningar på landsbygden. År 2013 måste alla ha sin avloppsrening ordnad – också utanför tätorterna. I glesbygden är det i detta nu endast 30 % av de fast boende och 70 % av fritidsbosättningen som har detta skött. Med dessa tilläggspengar vill utskottet försäkra sig om att man har möjlighet att ta hand om avloppsvattnet också på glesbygden. Dessutom poängterar utskottet att anslaget också har en sysselsättande effekt!

Ett annat oerhört viktigt miljöarv är Finlands första världsnaturarv – Kvarkens skärgård. I hela världen finns endast 176 världsnaturarv, enligt den lista som upprätthålls av UNESCO, och Finland har i Kvarken ett av dem. Vi finländare tenderar ibland att bli hemmablinda och anspråkslösa. Det gör att vi inte alltid förstår att vi har en alldeles unik natur – direkt på vår egen bakgård. Detta världsarv är något vi måste låta fler ta del av och vi måste samtidigt se till att det finns bevarat för kommande generationer. Bland annat av den orsaken ville finansutskottet ge ett anslag på 200 000 euro till Kvarkens världsnaturarv.

Miljö och glesbygd har alltså fått ett starkt stöd i riksdagens tilläggspott. Det har också ungas sysselsättning, bland annat via ökande anslag till anställning för unga arbetstagare på tullen, via ungdomsverkstäder och via ökande anslag till ungas illamående. Trots detta anser oppositionen att budgeten har felaktiga prioriteringar och att det inte görs tillräckligt. Detta trots att vi lånar mer än någonsin tidigare – för att inte behöva tumma på vårt välfärdssamhälle. Nu borde vi istället ta ett gemensamt ansvar för ekonomin. Vi kan inte låta kommande generationer ha en alltför hård skuldbörda att betala tillbaka. Samtidigt måste vi våga satsa på framtiden – genom satsningar på vår gemensamma miljö, men också genom satsningar på unga. För det är den generationen som ska leva i vårt framtida Finland – och vi måste ge dem ett starkt Finland där de har det bra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30