AktuelltKolumn

Miljö och glesbygd viktiga för riksdagen

12.12.2009 kl. 12:00

Senaste onsdag slog finansutskottet fast sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt tog man också ställning till hur riksdagens s.k. fördelningspott på 41 miljoner skall uppdelas. Traditionellt har över hälften gått till vägunderhåll och andra projekt som stöder goda förbindelser. Denna gång utgör kommunikationerna ungefär en fjärdedel av pengarna och detta gynnar exempelvis skärgården som får extra pengar för förbindelsetrafik.

Överlag prioriteras sysselsättning, miljö och glesbygd högt denna gång. Det ligger helt i linje med Svenska folkpartiets värderingar! Vår gemensamma miljö är oerhört viktig och finansutskottet satsar sammanlagt nästan sex miljoner extra på att garantera fungerande avloppslösningar på landsbygden. År 2013 måste alla ha sin avloppsrening ordnad – också utanför tätorterna. I glesbygden är det i detta nu endast 30 % av de fast boende och 70 % av fritidsbosättningen som har detta skött. Med dessa tilläggspengar vill utskottet försäkra sig om att man har möjlighet att ta hand om avloppsvattnet också på glesbygden. Dessutom poängterar utskottet att anslaget också har en sysselsättande effekt!

Ett annat oerhört viktigt miljöarv är Finlands första världsnaturarv – Kvarkens skärgård. I hela världen finns endast 176 världsnaturarv, enligt den lista som upprätthålls av UNESCO, och Finland har i Kvarken ett av dem. Vi finländare tenderar ibland att bli hemmablinda och anspråkslösa. Det gör att vi inte alltid förstår att vi har en alldeles unik natur – direkt på vår egen bakgård. Detta världsarv är något vi måste låta fler ta del av och vi måste samtidigt se till att det finns bevarat för kommande generationer. Bland annat av den orsaken ville finansutskottet ge ett anslag på 200 000 euro till Kvarkens världsnaturarv.

Miljö och glesbygd har alltså fått ett starkt stöd i riksdagens tilläggspott. Det har också ungas sysselsättning, bland annat via ökande anslag till anställning för unga arbetstagare på tullen, via ungdomsverkstäder och via ökande anslag till ungas illamående. Trots detta anser oppositionen att budgeten har felaktiga prioriteringar och att det inte görs tillräckligt. Detta trots att vi lånar mer än någonsin tidigare – för att inte behöva tumma på vårt välfärdssamhälle. Nu borde vi istället ta ett gemensamt ansvar för ekonomin. Vi kan inte låta kommande generationer ha en alltför hård skuldbörda att betala tillbaka. Samtidigt måste vi våga satsa på framtiden – genom satsningar på vår gemensamma miljö, men också genom satsningar på unga. För det är den generationen som ska leva i vårt framtida Finland – och vi måste ge dem ett starkt Finland där de har det bra!

Ulla-Maj Wideroos

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15