Slutspurt för budgeten 2010

12.12.2009 kl. 02:00
"...Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda."

 

År 2009 närmar sig sitt slut och i riksdagen innebär det förutom en väldig fart för att hinna få ut alla lagar som har budgetkonsekvenser också att riksdagen fastställer nästa års budget. I praktiken innebär det att finansutskottet behandlar regeringens budgetförslag och alla sektorutskottens utlåtanden. Samtidigt behandlas också riksdagsmännens alla budgetmotioner.

Nästa år uppgår statsbudgeten och tilläggsbudgeten tillsammans till dryga 50 miljarder euro, och senaste onsdag kom regeringspartierna i riksdagens överens om att utöka budgeten med 41 miljoner euro utöver regeringens förslag. De tillägg som görs i riksdagen är i många fall helt avgörande för den verksamhet som får del av den. Som exempel kan nämnas de 200 000 euro som riktas till utvecklandet av Kvarkens skärgård, det vill säga världsarvet. Hade man i riksdagen inte beslutit om ett anslag på 200 000 euro hade förutsättningarna för utvecklande av verksamheten kring världsarvet förblivit öppet. Kvarkens skärgård, Finlands första och enda världsnaturarv, fanns överhuvudtaget inte med i regeringens budgetförslag när det anlände till riksdagen.

Svenska riksdagsgruppens kan för sin del vara nöjd med att ha fått igenom tillägg som korrelerar med flera av våra motioner. Förutom Kvarkens skärgård kan jag nämna att 4H, landsbygdsrådgivningen, vatten- och avloppstjänster, bastrafikledshållningen, skärgårdens förbindelsetrafik, Finlands yrkesfiskarförbund och fredsorganisationer nu fått tilläggsanslag. Med tanke på det ekonomiska läget har förstås sysselsättningen, och speciellt de ungas, vägt mycket tungt när finansutskottet beslutit om tilläggsanslagen. Bland annat får ungdomsverkstäderna ytterligare 1,5 miljoner euro och tullen 1 miljon euro för att hålla kvar sin unga arbetskraft.

Alla som har färdats på våra österbottniska grusvägar i höst vet att det regniga vädret gått mycket hårt åt vägarnas skick, och att vissa vägar varit minst sagt usla. Orsaken till att de inte grundrenoveras är förstås självklar, brist på pengar. Riksdagens tillskott på 5,6 miljoner euro är en klen tröst och finansutskottet konstaterar också att det inte går att sköta finansieringen av bastrafiklederna med tilläggsbudgeter och årliga tilläggsanlag. Mera långsiktig finansiering krävs. Den klara analysen lindrar inte situationen för dem som dagligen är helt beroende av att färdas på vägar som under några höst- och vårveckor är snudd på ofarbara och dras med trafikbegränsningar. Ett årligt underskott på ungefär 200 miljoner euro innebär att inte heller i år kommer de mål vi ställt upp för både vägnätets skick och trafiksäkerheten att kunna uppfyllas.

Nästa år ökar statsskulden med 13 miljarder euro. Avsikten med skuldsättningen är att stimulera ekonomin och upprätthålla välfärdssystemet. Det finns ändå en gräns för hur mycket vi skall skuldsätta oss. Visserligen är Finlands statsskuld bara omkring hälften av EU:s medeltal, men den skall återbetalas med ränta. Det blir en tung uppgift som åläggs nästa regering och kommande generationer. Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre
 

Publiceras i Vasabladet 13.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00