Slutspurt för budgeten 2010

12.12.2009 kl. 02:00
"...Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda."

 

År 2009 närmar sig sitt slut och i riksdagen innebär det förutom en väldig fart för att hinna få ut alla lagar som har budgetkonsekvenser också att riksdagen fastställer nästa års budget. I praktiken innebär det att finansutskottet behandlar regeringens budgetförslag och alla sektorutskottens utlåtanden. Samtidigt behandlas också riksdagsmännens alla budgetmotioner.

Nästa år uppgår statsbudgeten och tilläggsbudgeten tillsammans till dryga 50 miljarder euro, och senaste onsdag kom regeringspartierna i riksdagens överens om att utöka budgeten med 41 miljoner euro utöver regeringens förslag. De tillägg som görs i riksdagen är i många fall helt avgörande för den verksamhet som får del av den. Som exempel kan nämnas de 200 000 euro som riktas till utvecklandet av Kvarkens skärgård, det vill säga världsarvet. Hade man i riksdagen inte beslutit om ett anslag på 200 000 euro hade förutsättningarna för utvecklande av verksamheten kring världsarvet förblivit öppet. Kvarkens skärgård, Finlands första och enda världsnaturarv, fanns överhuvudtaget inte med i regeringens budgetförslag när det anlände till riksdagen.

Svenska riksdagsgruppens kan för sin del vara nöjd med att ha fått igenom tillägg som korrelerar med flera av våra motioner. Förutom Kvarkens skärgård kan jag nämna att 4H, landsbygdsrådgivningen, vatten- och avloppstjänster, bastrafikledshållningen, skärgårdens förbindelsetrafik, Finlands yrkesfiskarförbund och fredsorganisationer nu fått tilläggsanslag. Med tanke på det ekonomiska läget har förstås sysselsättningen, och speciellt de ungas, vägt mycket tungt när finansutskottet beslutit om tilläggsanslagen. Bland annat får ungdomsverkstäderna ytterligare 1,5 miljoner euro och tullen 1 miljon euro för att hålla kvar sin unga arbetskraft.

Alla som har färdats på våra österbottniska grusvägar i höst vet att det regniga vädret gått mycket hårt åt vägarnas skick, och att vissa vägar varit minst sagt usla. Orsaken till att de inte grundrenoveras är förstås självklar, brist på pengar. Riksdagens tillskott på 5,6 miljoner euro är en klen tröst och finansutskottet konstaterar också att det inte går att sköta finansieringen av bastrafiklederna med tilläggsbudgeter och årliga tilläggsanlag. Mera långsiktig finansiering krävs. Den klara analysen lindrar inte situationen för dem som dagligen är helt beroende av att färdas på vägar som under några höst- och vårveckor är snudd på ofarbara och dras med trafikbegränsningar. Ett årligt underskott på ungefär 200 miljoner euro innebär att inte heller i år kommer de mål vi ställt upp för både vägnätets skick och trafiksäkerheten att kunna uppfyllas.

Nästa år ökar statsskulden med 13 miljarder euro. Avsikten med skuldsättningen är att stimulera ekonomin och upprätthålla välfärdssystemet. Det finns ändå en gräns för hur mycket vi skall skuldsätta oss. Visserligen är Finlands statsskuld bara omkring hälften av EU:s medeltal, men den skall återbetalas med ränta. Det blir en tung uppgift som åläggs nästa regering och kommande generationer. Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre
 

Publiceras i Vasabladet 13.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00