Slutspurt för budgeten 2010

12.12.2009 kl. 02:00
"...Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda."

 

År 2009 närmar sig sitt slut och i riksdagen innebär det förutom en väldig fart för att hinna få ut alla lagar som har budgetkonsekvenser också att riksdagen fastställer nästa års budget. I praktiken innebär det att finansutskottet behandlar regeringens budgetförslag och alla sektorutskottens utlåtanden. Samtidigt behandlas också riksdagsmännens alla budgetmotioner.

Nästa år uppgår statsbudgeten och tilläggsbudgeten tillsammans till dryga 50 miljarder euro, och senaste onsdag kom regeringspartierna i riksdagens överens om att utöka budgeten med 41 miljoner euro utöver regeringens förslag. De tillägg som görs i riksdagen är i många fall helt avgörande för den verksamhet som får del av den. Som exempel kan nämnas de 200 000 euro som riktas till utvecklandet av Kvarkens skärgård, det vill säga världsarvet. Hade man i riksdagen inte beslutit om ett anslag på 200 000 euro hade förutsättningarna för utvecklande av verksamheten kring världsarvet förblivit öppet. Kvarkens skärgård, Finlands första och enda världsnaturarv, fanns överhuvudtaget inte med i regeringens budgetförslag när det anlände till riksdagen.

Svenska riksdagsgruppens kan för sin del vara nöjd med att ha fått igenom tillägg som korrelerar med flera av våra motioner. Förutom Kvarkens skärgård kan jag nämna att 4H, landsbygdsrådgivningen, vatten- och avloppstjänster, bastrafikledshållningen, skärgårdens förbindelsetrafik, Finlands yrkesfiskarförbund och fredsorganisationer nu fått tilläggsanslag. Med tanke på det ekonomiska läget har förstås sysselsättningen, och speciellt de ungas, vägt mycket tungt när finansutskottet beslutit om tilläggsanslagen. Bland annat får ungdomsverkstäderna ytterligare 1,5 miljoner euro och tullen 1 miljon euro för att hålla kvar sin unga arbetskraft.

Alla som har färdats på våra österbottniska grusvägar i höst vet att det regniga vädret gått mycket hårt åt vägarnas skick, och att vissa vägar varit minst sagt usla. Orsaken till att de inte grundrenoveras är förstås självklar, brist på pengar. Riksdagens tillskott på 5,6 miljoner euro är en klen tröst och finansutskottet konstaterar också att det inte går att sköta finansieringen av bastrafiklederna med tilläggsbudgeter och årliga tilläggsanlag. Mera långsiktig finansiering krävs. Den klara analysen lindrar inte situationen för dem som dagligen är helt beroende av att färdas på vägar som under några höst- och vårveckor är snudd på ofarbara och dras med trafikbegränsningar. Ett årligt underskott på ungefär 200 miljoner euro innebär att inte heller i år kommer de mål vi ställt upp för både vägnätets skick och trafiksäkerheten att kunna uppfyllas.

Nästa år ökar statsskulden med 13 miljarder euro. Avsikten med skuldsättningen är att stimulera ekonomin och upprätthålla välfärdssystemet. Det finns ändå en gräns för hur mycket vi skall skuldsätta oss. Visserligen är Finlands statsskuld bara omkring hälften av EU:s medeltal, men den skall återbetalas med ränta. Det blir en tung uppgift som åläggs nästa regering och kommande generationer. Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda.

Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre
 

Publiceras i Vasabladet 13.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00