Gestrin: Riksdagen lyfte fram barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors

15.12.2009 kl. 14:05
Riksdagsledamot Christina Gestrin är mycket nöjd över att riksdagen igen i år upprepar sin oro för den svåra bristen på svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. Riksdagen uppmanar undervisningsministeriet att se till att en grundutbildning av barnträdgårdslärare inleds år 2011 i Helsingfors Universitets regi.

Christina Gestrin har som medlem av riksdagens finansutskott under många år arbetat för att hitta en lösning på problemet med bristen på behöriga svenskspråkiga barnträdgårdslärare i huvudstadsregionen. År 2009 är 52 % av de svenskspråkiga barnträdgårdslärarna i Esbo obehöriga. Situationen är ohållbar, konstaterar Christina Gestrin.

- De svenskspråkiga och tvåspråkiga barnen bör ha rätt till behörig daghemspersonal. Nu behövs en långsiktig lösning på problemet med barnträdgårdslärarbristen vid de svenskspråkiga daghemmen i huvudstadsregionen. Vid sidan av barnträdgårdslärarutbildning i Jakobstad och den utlokaliserade kompetensgivande utbildningen av personer som redan arbetar vid daghem är det nu nödvändigt att inleda en grundutbildning av barnträdgårdslärare i Helsingfors, säger Christina Gestrin.

Bristen på barnträdgårdslärare i de svenska daghemmen i huvudstadsregionen är akut. Läget har förvärrats under de senaste åren och redan nu saknas ca 100 svenskspråkiga barnträdgårdslärare i regionen. I budgeten för år 2009 lade riksdagen till ett anslag på 50 000 euro för att planera en grundutbildning av svenskspråkiga barnträdgårdslärare i Helsingfors. Planeringen som har framskridit väl har skett i nära samarbetet mellan Arcada och Helsingfors Universitet.

Christina Gestrin är glad över att Helsingfors Universitet har sett till att finansieringen av den fortsatta planeringen för år 2010 säkras och konstaterar att möjligheterna att starta utbildningen år 2011 är goda.

Riksdagens viljeyttring är tydlig. I budgetbetänkandet uppmanas undervisningsministeriet att beakta det förberedande arbetet och se till att finansieringen ordnas så att utbildningen kan inledas år 2011, påpekar Christina Gestrin.
 

Pressmeddelande 15.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30