Skriftligt spörsmål om FPA-ersättningar

18.12.2009 kl. 15:15

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har lämnat in ett skriftligt spörsmål om ersättningsprinciperna för läkemedel och i detta särskilda fall näringslösningar som ersätts av FPA. Vid ett uppmärksammat fall på Åland nyligen vägrades en svårt sjuk patient ersättning för en av läkare utskriven näringslösning, som är ersättningsgiltig vid sondmatning, men inte då patienten kan ta medlet oralt. Elisabeth Nauclér tycker att detta är upprörande och strider mot de målsättningar som FPA har.

Svårt sjuka patienter borde kunna lita på att de inte råkar i ekonomiskt trångmål på grund av sin sjukdom, och de bör hjälpas till ett så värdigt liv som möjligt anser Elisabeth Nauclér i sitt spörsmål.

 

Regeringen har 30 dagar på sig att besvara spörsmålet.

 

SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL
Till riksdagens talman

FPA tryggar befolkningens utkomst, främjar hälsa och stöder ett oberoende liv. Verksamheten styrs av följande grundläggande värderingar: respekt för individen, kompetens, samverkan och nytänkan-de. En ung ålänning är drabbad av en muskelförtviningssjukdom med snabbt tilltagande invaliditet, som medfört förlamning i samtliga extremiteter, nästan helt förlorad talförmåga och stora svårigheter att svälja. Patienten har därför svårt att få fullgod näringstillförsel, men behöver inte sondmatas.
Ansvarig neurolog har föreskrivit diettillägg med näringsdrycker och skrivit ut vederbörligt intyg för ersättningsansökan hos FPA.


Handläggaren på FPA vägrar kostnadsersättning på grund av att denna patient inte passar in på nå-gon av de koder FPA tillämpar. Näringsämnet är godkänt för ersättning om patienten har fettab-sorptionsstörningar, vilket inte är fallet, och om det ges som sondmat, men inte om det intas oralt.  FPAs ledande läkare hänvisar i en tidningsinsändare till att verksamheten är strikt reglerad, beträffande näringsdrycker är det läkemedelsprisnämnden som fastställer ersättningsstatusen. Han välkomnar samtidigt en diskussion om en ökad prövningsrätt för FPA vid beviljande av ekonomiska förmåner.
Den typ av detaljerade anvisningar som FPA hänvisar till kan svårligen täcka alla tänkbara sjuk-domstillstånd och är inte heller förenligt med det moderna samhällets syn på hur sjukdomsdrabbade medmänniskor skall hjälpas till ett så värdigt liv som möjligt.
Att försätta en person som lider av en invalidiserande, livshotande sjukdom även i ekonomiskt trångmål är upprörand.. Att neka ersättning för ett medel som underlättar livet i denna svåra situa-tion är omänskligt och visar varken respekt för individen, kompetens, samverkan eller nytänkande.

Vad ämnar regeringen göra för att tillse att patienter beroende av samma medel får likvärdig kostndsersättning, oberoende av hur medlet intas och därmed förhindra att samhällsmedborgare råkar i ekonomisk nöd på grund av sjukdom?

Helsingfors den 17 december 2009

Elisabeth Nauclér

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30