Miljöfrågor i budgeten 2010

18.12.2009 kl. 15:30
Miljöfrågorna har inte minskat i betydelse sedan ministeriet grundades i medlet av 1980-talet. Tvärtom har miljöfrågornas betydelse ökat och medvetenheten om miljöskyddets betydelse har aldrig varit lika stort som det är nu.

Om vi blickar in i framtiden kan vi vara säkra på att miljöfrågornas betydelse blir ännu viktigare än de är idag. Därför är det problematiskt att resurserna för miljöministeriet är så snävt tilltagna och det förvånar mig mycket att det finns politiska krafter som vill upplösa miljöministeriet

Edustaja Rantakankaan argumentointi ympäristöministeriön lakkauttamiseksi osoittaa sen, että yhä edelleen on voimakkaita ennakkoluuloja ympäristöhallintoa ja ympäristönsuojelua kohtaan, mikä on tietysti valitettavaa. Toivon, että edustaja Rantakankaan mielipide edus-taa vain yksittäisen keskustapoliitikon näkemystä.

Det behövs ett expertministerium för miljön. Miljöfrågorna är ofta komplexa och kräver spetskunskap inom flera områden. Om miljöexpertisen underordnas ett annat ministerium så innebär det att man ger miljön en underordnad betydelse. Så var läget före miljöadmi-nistrationen utvecklades. I den nya regionförvaltningen blir det en stor utmaning att sam-manjämka och ge en tillräcklig tyngd till miljöförvaltningen.

Ilmastopolitiikka tulee olemaan keskeistä lähitulevaisuudessa. On luonnollista, että minis-teriöistä juuri ympäristöministeriö koordinoi ilmastopolitiikkaa. Elämätapakysymykset ja kestävä yhteiskuntakehitys ovat keskeisiä asioita, jotka edellyttävät kokonaisvaltaista tar-kastelutapaa ja pitkän aikavälin toimintaa. On luonnollista, että ministeriöistä juuri ympä-ristöministeriö koordinoi tätä kokonaisuutta. Tietysti ympäristöasioiden asiantuntemusta tarvitaan myös muissa ministeriöissä, mutta ympäristöministeriön tulee johtaa ympäristö-politiikkaa myös tulevaisuudessa.

Östersjöns miljö tangeras i finansutskottets betänkande genom de tillskott på sammanlagt närmare 6 miljoner euro som riktas till miljöarbeten och utbyggnaden av vatten och av-loppsnätet. Under den gångna hösten har flera utskott fördjupat sig i hur förordningen om glesbygdens avloppsvatten framskrider. Faktumet är att förverkligandet har stött på många problem. En allvarlig fråga är att det har visat sig att de fastighetsvisa små vattenrenings-verken, som ofta kostat tusentals euro att ta ibruk, inte har fungerat. Informationen om tekniken har varit bristfällig och myndigheterna har inte haft de nödvändiga resurserna för att på gräsrotsnivå ge den nödvändiga servicen.

Nu uppmanar myndigheterna allmänheten att hellre gå ihop i vattenandelslag och bygga ut avloppsvattennätet och centralisera vattenreningen till större vattenreningsverk. Men pro-blemet är att pengarna inte räcker till för att bygga ut avloppsvattennätet i tillräckligt snabb takt. Riksdagen har redan under flera års tid lagt till pengar för detta ändamål men för att snabbt komma vidare så borde regeringens grundfinansiering vara mångfalt den summa som nu reserveras. Det här är en viktig fråga och handlar om kostnadseffektivitet.

Itämeren ympäristö kaipaa myös muilta osin panostuksia. Toukokuussa 2010 pidetään Helcomin ministerikokous Moskovassa. Kokouksessa kaikkien maiden tulee esitellä kan-salliset toimintasuunnitelmansa Helcomin toimintaohjelman toimeenpanemiseksi. Suomi on lähtenyt kovin myöhään liikkeelle oman ohjelmansa laatimiseksi. Nyt äärimmäisen tär-keää, että myös Suomi laatii kunnianhimoisen ohjelman ja pyrkii saavuttamaan vielä ko-vemmat tavoitteet kuin mitä toimintaohjelma edellyttää Suomelta eli fosforin vähentämistä 150 tonnilla ja typen 1200 tonnilla.

En ny ide som riksdagens miljöutskott hört sakkunniga om är att genom riktat fiske på mörtfiskar få bort betydande mängder näring från havet. ´Tidigare har mörtfiske använts som vårdmetod i sjöar och riksdagen har de facto ökat anslagen för bortfiskning av mört-fisk i sjöar nästa år. Jag hoppas att regeringen i budgeten för 2011 beaktar det behov av finansiering som fisket av mörtfisk i havet kommer att innebära. Fiske av mört skulle för-bättra havsmiljön och samtidigt kunna bli en viktig inkomstkälla för de yrkesfiskare som skulle ta sig an uppgiften.

Regeringen har år 2009 stött en nybildad fond, som administreras av nordiska invester-ingsbanken och Nefco. Fondens medel ska användas för att uppgöra projektplaner för
implementeringen av Helcoms åtgärdsplan. Regeringen har inte reserverat pengar för år 2010 och jag hoppas att regeringen kan återkomma till detta under årets lopp, ifall det vi-sar sig att fondens verksamhet det kräver.
 

Tal i plenum 18.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00