Miljöfrågor i budgeten 2010

18.12.2009 kl. 15:30
Miljöfrågorna har inte minskat i betydelse sedan ministeriet grundades i medlet av 1980-talet. Tvärtom har miljöfrågornas betydelse ökat och medvetenheten om miljöskyddets betydelse har aldrig varit lika stort som det är nu.

Om vi blickar in i framtiden kan vi vara säkra på att miljöfrågornas betydelse blir ännu viktigare än de är idag. Därför är det problematiskt att resurserna för miljöministeriet är så snävt tilltagna och det förvånar mig mycket att det finns politiska krafter som vill upplösa miljöministeriet

Edustaja Rantakankaan argumentointi ympäristöministeriön lakkauttamiseksi osoittaa sen, että yhä edelleen on voimakkaita ennakkoluuloja ympäristöhallintoa ja ympäristönsuojelua kohtaan, mikä on tietysti valitettavaa. Toivon, että edustaja Rantakankaan mielipide edus-taa vain yksittäisen keskustapoliitikon näkemystä.

Det behövs ett expertministerium för miljön. Miljöfrågorna är ofta komplexa och kräver spetskunskap inom flera områden. Om miljöexpertisen underordnas ett annat ministerium så innebär det att man ger miljön en underordnad betydelse. Så var läget före miljöadmi-nistrationen utvecklades. I den nya regionförvaltningen blir det en stor utmaning att sam-manjämka och ge en tillräcklig tyngd till miljöförvaltningen.

Ilmastopolitiikka tulee olemaan keskeistä lähitulevaisuudessa. On luonnollista, että minis-teriöistä juuri ympäristöministeriö koordinoi ilmastopolitiikkaa. Elämätapakysymykset ja kestävä yhteiskuntakehitys ovat keskeisiä asioita, jotka edellyttävät kokonaisvaltaista tar-kastelutapaa ja pitkän aikavälin toimintaa. On luonnollista, että ministeriöistä juuri ympä-ristöministeriö koordinoi tätä kokonaisuutta. Tietysti ympäristöasioiden asiantuntemusta tarvitaan myös muissa ministeriöissä, mutta ympäristöministeriön tulee johtaa ympäristö-politiikkaa myös tulevaisuudessa.

Östersjöns miljö tangeras i finansutskottets betänkande genom de tillskott på sammanlagt närmare 6 miljoner euro som riktas till miljöarbeten och utbyggnaden av vatten och av-loppsnätet. Under den gångna hösten har flera utskott fördjupat sig i hur förordningen om glesbygdens avloppsvatten framskrider. Faktumet är att förverkligandet har stött på många problem. En allvarlig fråga är att det har visat sig att de fastighetsvisa små vattenrenings-verken, som ofta kostat tusentals euro att ta ibruk, inte har fungerat. Informationen om tekniken har varit bristfällig och myndigheterna har inte haft de nödvändiga resurserna för att på gräsrotsnivå ge den nödvändiga servicen.

Nu uppmanar myndigheterna allmänheten att hellre gå ihop i vattenandelslag och bygga ut avloppsvattennätet och centralisera vattenreningen till större vattenreningsverk. Men pro-blemet är att pengarna inte räcker till för att bygga ut avloppsvattennätet i tillräckligt snabb takt. Riksdagen har redan under flera års tid lagt till pengar för detta ändamål men för att snabbt komma vidare så borde regeringens grundfinansiering vara mångfalt den summa som nu reserveras. Det här är en viktig fråga och handlar om kostnadseffektivitet.

Itämeren ympäristö kaipaa myös muilta osin panostuksia. Toukokuussa 2010 pidetään Helcomin ministerikokous Moskovassa. Kokouksessa kaikkien maiden tulee esitellä kan-salliset toimintasuunnitelmansa Helcomin toimintaohjelman toimeenpanemiseksi. Suomi on lähtenyt kovin myöhään liikkeelle oman ohjelmansa laatimiseksi. Nyt äärimmäisen tär-keää, että myös Suomi laatii kunnianhimoisen ohjelman ja pyrkii saavuttamaan vielä ko-vemmat tavoitteet kuin mitä toimintaohjelma edellyttää Suomelta eli fosforin vähentämistä 150 tonnilla ja typen 1200 tonnilla.

En ny ide som riksdagens miljöutskott hört sakkunniga om är att genom riktat fiske på mörtfiskar få bort betydande mängder näring från havet. ´Tidigare har mörtfiske använts som vårdmetod i sjöar och riksdagen har de facto ökat anslagen för bortfiskning av mört-fisk i sjöar nästa år. Jag hoppas att regeringen i budgeten för 2011 beaktar det behov av finansiering som fisket av mörtfisk i havet kommer att innebära. Fiske av mört skulle för-bättra havsmiljön och samtidigt kunna bli en viktig inkomstkälla för de yrkesfiskare som skulle ta sig an uppgiften.

Regeringen har år 2009 stött en nybildad fond, som administreras av nordiska invester-ingsbanken och Nefco. Fondens medel ska användas för att uppgöra projektplaner för
implementeringen av Helcoms åtgärdsplan. Regeringen har inte reserverat pengar för år 2010 och jag hoppas att regeringen kan återkomma till detta under årets lopp, ifall det vi-sar sig att fondens verksamhet det kräver.
 

Tal i plenum 18.12.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35