Initiativ om elmätare

28.01.2010 kl. 13:30
Fredagen den 15 januari 2010 klockan 16-18 nådde elkonsumtion i Finland årets rekordnivå. Det innebar att reservkraft togs i bruk och importen av el tillfälligt ökade kraftigt.

El-konsumtionstopparna infaller under några timmar per år , vanligtvis under en längre köldperiod. Denna gång nåddes konsumtionstoppen en fredag kväll då man kan utgå från att el-konsumtionen i hemmen är hög. Många har för vana att värma el-bastun på fredag kväll och en allmän sysselsättning är att tillbringa tid framför tv-apparaten. El-toppen uppnåddes under en tidpunkt då matlagningen är som aktivast i de flesta hem.

El-konsumtionen i hushållen har stigit kraftigt under en längre tid. Under år 2009 ökade el-konsumtionen i hushållen med 2 procent trots att el-konsumtionen allmänt sjönk i Finland under året. En utredning under åren 1995-2004 visar att el-konsumtionen i hemmen ökar på ett helt annat sätt i Finland än i de övriga nordiska länderna. Då ökningen i Danmark under denna tidsperiod var 5,8%, i Sverige 0,5%, i Norge 4,7% var den hela 29,9 % i Finland. Trenden är oroväckande med tanke på att regeringen ställt som mål att öka energieffektiviteten med 20% till år 2020. Trenden visar att de finländska hushållen inte ännu i tillräckligt stor utsträckning tagit till sig information om sätt att få ner el-konsumtionen och minska energiförbrukningen.

För att få en förändring till stånd behövs både käpp och morot. En övergång till lågenergilampor är på gång men fortfarande saknas beslut om att införa bostadsvisa el-mätare som i realtid kan visa el-priset samt el-förbrukningen. Lyckade försök har gjort och preliminära uppskattningar finns om att en inbesparing på 1 TWh kunde uppnås med hjälpa av el-mätaren i bostäder.

Det skulle vara viktigt att myndigheterna kunde ge rekommendationer och varningar då det ser ut som om el-konsumtionen nationellt plötsligt stiger kraftigt. Vid dessa situationer bör myndigheterna kunna uppmana invånarna att undvika att använda apparater som konsumerar mycket el, så som el-bastu, byk- och torkapparater, datorer, ugn eller tv. Om möjligheten finns att ersätta el-uppvärmning med vedspisar kan invånarna även minska el-uppvärmningen och ersätta den med veduppvärmning.

I Frankrike har man redan länge haft el-mätare i alla hem. Invånarna kan följa med prisutvecklingen och anpassa funktioner i hemmet så att el-konsumtionen blir jämnare och man kan undvika dyra samt miljöskadliga elkonsumtionstoppar.

Också i Finland bör vi så snabbt som möjligt fatta beslut om el-mätare i bostäder. Med hjälp av el-mätaren kan invånarna snabbt anpassa sig till rådande omständigheter, el-konsumtionen i hushållen kan fås att minska och behovet av att stata miljöskadliga reservkraftverk eller att kraftigt öka el-importen minskar. El-mätare ger en slags konsumentupplysning som dagens el-intensiva hushåll behöver, för att kunna ändra på livsstilen i en hållbarare riktning.

Med hänvisning till argumenten ovan har jag lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen som lyder:

Vad tänker regeringen göra för att så snabbt som möjligt göra el-mätarna obligatoriska i varje bostad? Och om regeringen har för avsikt att förhindra el-konsumtionstoppar t.ex. genom förbättrad information om energisparande och genom rekommendationer till hushållen om återhållsam el-förbrukning särskild under köldknäppar?

Skriftligt spörsmål, inlämnat den 22 januari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37