Initiativ om elmätare

28.01.2010 kl. 13:30
Fredagen den 15 januari 2010 klockan 16-18 nådde elkonsumtion i Finland årets rekordnivå. Det innebar att reservkraft togs i bruk och importen av el tillfälligt ökade kraftigt.

El-konsumtionstopparna infaller under några timmar per år , vanligtvis under en längre köldperiod. Denna gång nåddes konsumtionstoppen en fredag kväll då man kan utgå från att el-konsumtionen i hemmen är hög. Många har för vana att värma el-bastun på fredag kväll och en allmän sysselsättning är att tillbringa tid framför tv-apparaten. El-toppen uppnåddes under en tidpunkt då matlagningen är som aktivast i de flesta hem.

El-konsumtionen i hushållen har stigit kraftigt under en längre tid. Under år 2009 ökade el-konsumtionen i hushållen med 2 procent trots att el-konsumtionen allmänt sjönk i Finland under året. En utredning under åren 1995-2004 visar att el-konsumtionen i hemmen ökar på ett helt annat sätt i Finland än i de övriga nordiska länderna. Då ökningen i Danmark under denna tidsperiod var 5,8%, i Sverige 0,5%, i Norge 4,7% var den hela 29,9 % i Finland. Trenden är oroväckande med tanke på att regeringen ställt som mål att öka energieffektiviteten med 20% till år 2020. Trenden visar att de finländska hushållen inte ännu i tillräckligt stor utsträckning tagit till sig information om sätt att få ner el-konsumtionen och minska energiförbrukningen.

För att få en förändring till stånd behövs både käpp och morot. En övergång till lågenergilampor är på gång men fortfarande saknas beslut om att införa bostadsvisa el-mätare som i realtid kan visa el-priset samt el-förbrukningen. Lyckade försök har gjort och preliminära uppskattningar finns om att en inbesparing på 1 TWh kunde uppnås med hjälpa av el-mätaren i bostäder.

Det skulle vara viktigt att myndigheterna kunde ge rekommendationer och varningar då det ser ut som om el-konsumtionen nationellt plötsligt stiger kraftigt. Vid dessa situationer bör myndigheterna kunna uppmana invånarna att undvika att använda apparater som konsumerar mycket el, så som el-bastu, byk- och torkapparater, datorer, ugn eller tv. Om möjligheten finns att ersätta el-uppvärmning med vedspisar kan invånarna även minska el-uppvärmningen och ersätta den med veduppvärmning.

I Frankrike har man redan länge haft el-mätare i alla hem. Invånarna kan följa med prisutvecklingen och anpassa funktioner i hemmet så att el-konsumtionen blir jämnare och man kan undvika dyra samt miljöskadliga elkonsumtionstoppar.

Också i Finland bör vi så snabbt som möjligt fatta beslut om el-mätare i bostäder. Med hjälp av el-mätaren kan invånarna snabbt anpassa sig till rådande omständigheter, el-konsumtionen i hushållen kan fås att minska och behovet av att stata miljöskadliga reservkraftverk eller att kraftigt öka el-importen minskar. El-mätare ger en slags konsumentupplysning som dagens el-intensiva hushåll behöver, för att kunna ändra på livsstilen i en hållbarare riktning.

Med hänvisning till argumenten ovan har jag lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen som lyder:

Vad tänker regeringen göra för att så snabbt som möjligt göra el-mätarna obligatoriska i varje bostad? Och om regeringen har för avsikt att förhindra el-konsumtionstoppar t.ex. genom förbättrad information om energisparande och genom rekommendationer till hushållen om återhållsam el-förbrukning särskild under köldknäppar?

Skriftligt spörsmål, inlämnat den 22 januari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30