Initiativ om elmätare

28.01.2010 kl. 13:30
Fredagen den 15 januari 2010 klockan 16-18 nådde elkonsumtion i Finland årets rekordnivå. Det innebar att reservkraft togs i bruk och importen av el tillfälligt ökade kraftigt.

El-konsumtionstopparna infaller under några timmar per år , vanligtvis under en längre köldperiod. Denna gång nåddes konsumtionstoppen en fredag kväll då man kan utgå från att el-konsumtionen i hemmen är hög. Många har för vana att värma el-bastun på fredag kväll och en allmän sysselsättning är att tillbringa tid framför tv-apparaten. El-toppen uppnåddes under en tidpunkt då matlagningen är som aktivast i de flesta hem.

El-konsumtionen i hushållen har stigit kraftigt under en längre tid. Under år 2009 ökade el-konsumtionen i hushållen med 2 procent trots att el-konsumtionen allmänt sjönk i Finland under året. En utredning under åren 1995-2004 visar att el-konsumtionen i hemmen ökar på ett helt annat sätt i Finland än i de övriga nordiska länderna. Då ökningen i Danmark under denna tidsperiod var 5,8%, i Sverige 0,5%, i Norge 4,7% var den hela 29,9 % i Finland. Trenden är oroväckande med tanke på att regeringen ställt som mål att öka energieffektiviteten med 20% till år 2020. Trenden visar att de finländska hushållen inte ännu i tillräckligt stor utsträckning tagit till sig information om sätt att få ner el-konsumtionen och minska energiförbrukningen.

För att få en förändring till stånd behövs både käpp och morot. En övergång till lågenergilampor är på gång men fortfarande saknas beslut om att införa bostadsvisa el-mätare som i realtid kan visa el-priset samt el-förbrukningen. Lyckade försök har gjort och preliminära uppskattningar finns om att en inbesparing på 1 TWh kunde uppnås med hjälpa av el-mätaren i bostäder.

Det skulle vara viktigt att myndigheterna kunde ge rekommendationer och varningar då det ser ut som om el-konsumtionen nationellt plötsligt stiger kraftigt. Vid dessa situationer bör myndigheterna kunna uppmana invånarna att undvika att använda apparater som konsumerar mycket el, så som el-bastu, byk- och torkapparater, datorer, ugn eller tv. Om möjligheten finns att ersätta el-uppvärmning med vedspisar kan invånarna även minska el-uppvärmningen och ersätta den med veduppvärmning.

I Frankrike har man redan länge haft el-mätare i alla hem. Invånarna kan följa med prisutvecklingen och anpassa funktioner i hemmet så att el-konsumtionen blir jämnare och man kan undvika dyra samt miljöskadliga elkonsumtionstoppar.

Också i Finland bör vi så snabbt som möjligt fatta beslut om el-mätare i bostäder. Med hjälp av el-mätaren kan invånarna snabbt anpassa sig till rådande omständigheter, el-konsumtionen i hushållen kan fås att minska och behovet av att stata miljöskadliga reservkraftverk eller att kraftigt öka el-importen minskar. El-mätare ger en slags konsumentupplysning som dagens el-intensiva hushåll behöver, för att kunna ändra på livsstilen i en hållbarare riktning.

Med hänvisning till argumenten ovan har jag lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen som lyder:

Vad tänker regeringen göra för att så snabbt som möjligt göra el-mätarna obligatoriska i varje bostad? Och om regeringen har för avsikt att förhindra el-konsumtionstoppar t.ex. genom förbättrad information om energisparande och genom rekommendationer till hushållen om återhållsam el-förbrukning särskild under köldknäppar?

Skriftligt spörsmål, inlämnat den 22 januari 2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00