Grundläggande principer, grundlagen och omorganiseringar

29.01.2010 kl. 13:00
Begreppen på lika villkor och lika grunder prövas särskilt när det kommer till nerskärningar och omorganiseringar inom offentlig service och följaktligen den svenskspråkiga servicen.

Med de senaste årens erfarenhet i bagaget kan man inte nog poängtera att svenskan, enligt grundlagen, är ett av två nationalspråk i Finland. Lagstiftningsmässigt är svenskan således inte ett minoritetsspråk, trots att de registrerade svenskspråkiga endast uppgår till 5,5 procent av befolkningen. Det här kom tydligt fram på Folktingets och Kulturfondens seminarium om nationalspråk och minoritetsspråk senaste onsdag.

Enligt grundlagen skall det allmänna tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Vilka är då exempelvis dessa kulturella och samhälleliga behov? Som kulturella behov kunde exempelvis svenskspråkiga nyhetssändningar, sport-, kultur-, aktualitets-, livsstils- och barnprogram vara exempel på och här kommer Rundradions public serviceuppdrag in. För de svenskspråkiga i Finland är det ett mycket viktigt kulturellt behov att YLE:s svenskspråkiga programverksamhet upprätthålls på samma nivå som idag. YLE:s svenskspråkiga verksamhet ger ett mervärde för hela Rundradions verksamhet och fungerar på många finskspråkiga håll som den enda kontakten till den svenskspråkiga kulturen i Finland.

Den parlamentariska arbetsgrupp som haft som uppgift att se över Rundradions finansiering samt begreppet "allmännyttig verksamhet", har ersatt begreppet "heltäckande" programutbud med förpliktelsen att tillhandahålla "ett mångsidigt och täckande" televisions- och radioprogramutbud för alla med lika villkor. Tjänsterna skall tillhandahållas riksomfattande och regionalt i allmänna kommunikationsnät och för att finansiera verksamheten har man beslutit införa en ny medieavgift, som har ett breddat betalningsunderlag från den tidigare avgiften. En medieavgift ger större möjlighet att förutse Rundradions ekonomiska situation och möjlighet att bevara servicenivån. Utöver YLE är programutbuden på svenska i Finland marginella och därför är det ytterst viktigt att det svenskspråkiga programutbudet och verksamheten kring den garanteras. Det viktiga är också att trygga de regionala sändningarna på båda nationalspråken, oberoende region. De regionala sändningarna tar fasta på regionala frågor, situationer och nyheter som är viktiga för samhällsmedlemmarna i respektive region.

Grundlagen slår fast vissa grundläggande principer när det gäller nationalspråken och dess användning. Den konkreta rätten att använda sitt modersmål hos domstol och andra myndigheter, samt att få betjäning på det språket, tryggas genom annan lagstiftning så som språklagen. Enligt det kommande förslaget skall nödcentralsområdena minskas till år 2015 från 15 till 6: Nylands-, Norra Finlands och Lapplands-, Österbottens och Mellersta Finlands-, Birkalands och Satakundas-, Egentliga Finlands och Egentliga Tavastlands samt Östra och Sydöstra Finlands nödcentralsområde. Enligt regeringens aftonskolas linjedragningar från 13 januari kommer servicen att tryggas på båda nationalspråken. Enligt samma linjedragningar kommer inga nya lokaliteter att byggas för de "nya" centralerna. Minister Holmlund kommer senare att besluta om vilka orter som kommer att bli värdar för centralerna. För att garantera fungerande tvåspråkig service är naturligtvis Vasa och Åbo ytterst lämpliga placeringsorter, och med tanke på de starka skrivningar om svenskspråkig service som finns i beredningen är det också naturliga val.

Att få tala sitt modersmål, oberoende svenska eller finska och att bli betjänt på sitt modersmål är av ytterst vikt och en samhällelig rätt i Finland. Den av Folktinget och Kulturfonden beställda utredningen Nationalspråk och minoritetsspråk i ljuset av finländsk lagstiftning och internationella konventioner av Kristian Myntti, som presenterades på ett av beställarna organiserat seminarium i Nationalmuseet på onsdagen, är ytterst intressant läsning i ljuset av de reformer som staten genomfört och genomför för närvarande.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre
 

Radio Vega Österbotten, Parlamentsposten 25.1.2010:

http://svenska.yle.fi/nyheter/regionartikel.php?id=4481

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00