Med fokus på relevanta frågor

07.02.2010 kl. 15:15
"Nu måste vi fokusera på hur vi kan öka sysselsättningen i landet och speciellt motarbeta den stigande arbetslösheten bland de unga. Vi har inte råd att låta utbildade ungdomar vänja sig att vara utan jobb. De måste få känna sig viktiga och behövda, få komma in i arbetslivet och delta aktivt i byggande av samhället"

Riksdagsarbetet drog igång med full maskin den här veckan. Det blev en annorlunda start och dramatiken var stor då resultatet i talmansvalet stod klart. Sauli Niinistö blev återvald som riksdagens talman med bara 89 röster, detta att jämföra med förra året då han fick 141 röster. En förvånansvärt stor del av ledamöterna valde att rösta blankt. Orsaken kan man sia om, men uppenbart är att talmannens agerande under det senaste året väckt irritation hos många ledamöter. Självfallet skall också riksdagen spara där det går att spara, och till den delen har Niinistös talmanskap satt sina tydliga spår. Personligen tror jag ändå att man gör det för enkelt för sig genom att förklara missnöjesrösterna med sparivern.

Hur som helst var resultatet närmast chockerande och efter valet på tisdagen funderade Niinistö t.o.m på att avsäga sig uppdraget som talman. Nu är dock friden återställd och jag är glad över att talmannen har gett klara besked om sin fortsättning. Det sista vi skulle behöva nu är en större politisk kris. Det räcker gott och väl med att vi eventuellt skall byta statsminister under året. Tvärtom måste energin nu kanaliseras till det som är väsentligt och viktigt för folket och landet. Såväl presidenten som talmannen höll goda tal vid riksmötets öppnande på onsdagen. Sysselsättningen, oron för den ökande ungdomsarbetslösheten och behovet av en gemensam syn var den röda tråden.

Nu måste vi fokusera på hur vi kan öka sysselsättningen i landet och speciellt motarbeta den stigande arbetslösheten bland de unga. Vi har inte råd att låta utbildade ungdomar vänja sig att vara utan jobb. De måste få känna sig viktiga och behövda, få komma in i arbetslivet och delta aktivt i byggande av samhället.

Partiordförande Stefan Wallin, som också är ansvarig minister för ungdomsfrågor, tog i sitt tal på SFP:s partistyrelsemöte förra veckan upp frågan om hur man kunde skapa nya projekt och praktikplatser för de unga utan att belasta statsbudgeten. Genom att använda 30 miljoner € av tipsvinstmedel från Veikkaus kunde vi sysselsätta några tusen ungdomar och ge dessa en chans som de annars inte skulle få. Det är just den typen av nytänkande vi nu behöver. Mera sådant ! Sedan är det ju så att statsmakten och kommunerna inte ensamma klarar av att hitta alla lösningar för att få oss upp ur den ekonomiska gropen. Näringslivet, företagen och arbetsmarknadsparterna är också i en nyckelposition. Och var och en av oss kan säkert dra sitt strå till stacken på sätt eller annat. Vanlig medmänsklighet, att visa att man bryr sig om kostar heller ingenting, men kan vara nog så värdefullt !

Ursprungligen publicerad i Sydin den 7.2.2010

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30