Nauclér efterlyser utredning om sjöfartsbeskattning

09.02.2010 kl. 17:05
Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.



PRESSMEDDELANDE

 

Ålands Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér deltog i diskussionen i plenum efter att Statsministern hade upplyst riksdagen om regeringens politik 2009 och de viktigaste propositionerna. Nauclér poängterade att regeringen måste arbeta vidare för att förbättra konkurrenskraften av den finska och den åländska flottan, samt påminde hon regeringen om betydelsen av det internationella biståndet i dessa ekonomiskt svåra tider.

 

Ytterligare information:

Riksdagsledamot Elisabeth Nauclér 09 432 3047, 050 512 1984

Assistent Laura Lyly, 09 432 4047

 

 

Anförandet i sin helhet nedan.

 

Herr talman,

 

Statsministern tog upp i sitt tal vikten av att förstärka det ekonomiska läget och att trygga arbetsplatserna i Finland. Till arbetsplatserna i Finland måste man också räknas de personer som är anställda ombord på fartyg under finsk flagg. Sjöfarten är viktig för Åland, men ändå viktigare är den för Finland som geopolitiskt är en ö. Vi har varit stolta över vår självförsörjningsgrad och till självförsörjning hör att kunna befrakta på egen bog. I regeringsprogrammet från år 2007 lovade regeringen att förbättra konkurrenskraften för den finska och åländska flottan.

 

Den tonnageskattelag som riksdagen antog i december, och som borde ha kommit för många år sedan, var ett steg i rätt riktning, men fler åtgärder krävs. Men vi får inte glömma de rederier som inte kommer att omfattas av den nya tonnageskattelagen, det handlar om passagerarfärjor såväl som små rederier som väl skulle behöva få konkurrenskraftiga förutsättningar, eller rättare sagt samma förutsättningar som alla andra, nämligen rederierna i våra grannländer.

 

I regeringsprogrammet sägs att och jag citerar "Tonnageskatten revideras för att bli konkurrenskraftig, och det skall utredas om en generell avsättning kan införas inom beskattningen av sjöfarten.". Det är den utredningen som nu måste sättas igång. Näringslivet och väljarna måste kunna lita på oss politiker, vi måste föra en trovärdig politik.

 

Herr talman, Mellan år 2003 och 2007 flaggade finska fartyg ut till andra länder så att vi förlorade 1.500 arbetsplatser. Det finns idag 3.500 anställda på de fartyg som nu ställs utanför reformen, låt oss inte riskera att förlora även dem. I detta sammanhang vill jag också nämna de kraftåtgärder som nu borde göras för att behålla arbetsplatser vid de finska varven. Staten kan med de rätta insatserna säkra många arbetsplaster för en lång tid framöver.

 

Herr talman, I dessa ekonomiskt utmanande tider får vi inte heller glömma de som lider av denna kris allra mest d.v.s. fattiga länder där behovet av bistånd och hjälp nu är som störst. Finland har också ett globalt ansvar vilket vi inte får glömma trots att vi också måste genomgå svåra ekonomiska tider. För att nå det bästa möjliga resultatet måste vi hålla fast vid en konsekvent och långsiktig biståndspolitik.

 

Elisabeth Nauclér 9.2.2010

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00