Alla vinner på inhemsk bioetanolproduktion

12.02.2010 kl. 10:00
..."Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder".

 

En arbetsgrupp vid Jord- och skogsbruksministeriets konstaterade år 2005 att vi har 500 000 hektar åkermark i Finland som inte behövs för vår livsmedels- eller foderproduktion, utan i stället kan användas till produktion av bioenergi. För drygt en vecka sedan presenterade arbets- och näringslivsministeriets utredningsman Esa Härmälä sin utvärdering över den inhemska bioetanolproduktionens förutsättningar. Enligt utredningen har staten såväl miljömässiga, energimässiga, industrimässiga som lantbruksmässiga grunder för att stöda spannmålsbaserad bioetanolproduktion.

Våren 2007 hade Altia långt framskridna planer på ett etanolfabriksbygge i Koskenkorva. Besvikelsen var stor i Österbotten då projektet avblåstes på grund av bland annat kraftigt stigande spannmålspriser. Efter riksdagsvalet 2007 ställde jag ett skriftligt spörsmål om den inhemska bioetanolproduktionen och sedan dess har jag kontinuerligt lyft upp frågan i mitt riksdagsarbete. Landsbygdens möjligheter för bioenergiproduktion är oerhörda och nu bör staten bereda sig på att verkligen stöda uppbyggandet av den inhemska produktionen, såväl genom investeringsstöd som genom skatteåtgärder.

Regeringens utredningsman Esa Härmälä kom med sin rapport för dryg vecka sedan. I rapporten analyserar Härmälä noggrant möjligheterna att etablera fabriker för etanolproduktion och kommer fram till att det finns utrymme för minst tre stora anläggningar i vårt land. Minister Sirkka-Liisa Anttila uttalade sig förra fredagen om att hon tror att en bioetanolfabrik på några års sikt skulle balansera upp den finländska spannmålsmarknaden på ett önskat sätt. Jag är övertygad. Och spannmålsmarknaden är inte den enda sektorn som står att vinna fördelar här. En eller flera etanolfabriker skulle förutom balansera upp vår spannmålsmarknad också öka tillgången på biobränsle för våra fordon, någonting vi redan förbundit oss till. Biprodukten, ett mycket värdefullt proteinfoder, skulle ersätta det importerade sojafodret och gynna både självförsörjningen och livsmedelssäkerheten.

Trots att Finland hör till de ledande länderna när det gäller nyttjande av bioenergi ligger vi lågt när det gäller biobränslen. Enligt vissa beräkningar skulle biobränslens andel av alla trafikbränslen i Finland vara under en procent. I år måste andelen, enligt det avtal som Finland förbundit sig till med kommissionen, uppgå till 5,75 procent av alla trafikbränslen. Beslut måste både tas och verkställas å det snaraste. Bioetanolproduktion är en lönsam affär för hela det finländska samhället.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

 

Publiceras i Vasabladet 14.2.2010

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37